Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. 19 juli - Ledareskap och partisammanhållning. Av Observator
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LEDARESKAP OCH PARTISAMMANHÅLLNING 219
derns vishet nppväger den verksamhetslust som dock normalt
är förefintlig före 60-årsåldern. Och en så genomskådande
människokännare som Bismarck har en gång för alla vittnat
om betydelsen för en politikers lidelse och kraft att ännn vara
»sökande» i livet och icke ha inträtt i en sådan rogivande eller
»färdig» samhällsställning, då kulinariska eller andra intressen
lätt erhålla för stort utrymme.
Dessutom är den svenska Första kammaren icke något
överhus i engelsk eller kontinental mening. Karl Staaff sökte en
gång giva Sverige en »underhusparlamentarism», där Första
kammaren endast skulle spela en allmänt återhållande roll och
icke utföra något självständigt arhete; men vad man än må
ha att säga om det berättigade eller oberättigade i detta krav,
står det dock fast, att särskilt det svenska utskottsväsendets
karaktär bidragit till att göra de båda kamrarna så gott som
fullkomligt likställda. I själva verket är det framför allt rent
personliga förhållanden, som bestämma var hegemonien under
en särskild period kommer att ligga. För några år sedan, då
herrar Trygger, Sandler, Ekman, Wigforss och Wohlin från
Första kammaren utövade en mycket stor del av det
parlamentariska ledareskapet över våra partier, var det debatterna inom
detta hus, som ådrogo sig det största intresset. Förhållandena
ha nu förändrats, men intet hindrar, att tyngdpunkten om
några år återigen kan förflyttas från Andra kammaren till den
Första.
Lösningen av problemet auktoritet kontra individuell
självständighet ligger självfallet icke i genomförande av något
partitvång: eller diktatorisk fraktionsdisciplin. Lösningen torde
i stället vara att söka dels i ledarefrågan, dels i en förnyad
omprövning av högerpartiernas grundsatser. I och med att vissa
opportunistiska instinkter få bereda rum för en enhetligare
åskådning såsom det bärande underlaget borde den
understundom påtagliga villrådigheten och beroendet av vissa
valtaktiska överväganden kunna ställas på indragningsstat. Och
förkroppsligas denna konsoliderade åskådning i en kraftfull
och även utåt aktiv ledaregestalt, uppfylles det andra villkoret
för stärkandet av dess slagkraft i politiska frågor. Man be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
