Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. 19 juli - Finska litteratursällskapets grundläggande. Av Volmar Bergh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FINSKA LITTERATURSÄLLSKAPETS GRUNDLÄGGANDE 227
nas samhörighet till heders och Beckers teori befästes tillika i
samma mån, som nya skatter blevo uppdagade och slående
anknytningspunkter runorna emellan uppenbarade sig. De
oväntat rika och betydelsefulla resultaten utbredde intresset i
allt vidare kretsar, och den gamla folkdikten blev en hörnsten
för landets uppvaknande litteratur och nationella liv.
På grundval av föregående utredning kan man fastslå, att
känslan för det finska folkets egenart och intresset för
tillvaratagandet av den nationella kulturen kväller fram ur den
romantiska åskådningens djupa källor. Under Porthans och
hans lärjungars tid är denna känsla av rent vetenskaplig art,
men sedan nyromantiska och fosforistiska idéer från Sverige
besjälat de yngre akademiska kretsarna i vårt land, får denna
patriotiska känsla ett praktiskt mål, det blir ett orubbligt krav
hos dessa att det språk, som talas av folkets flertal, skall höjas
till kulturspråk och att en litteratur i nationell anda skall
skapas. Ett tredje drag i det första nationella uppvaknandet är
det götiskt betonade intresset för folkets forntid.
Mot denna bakgrund måste grundandet av Finska
litteratursällskapet år 1831 betraktas. Denna tilldragelse, av så
avgörande betydelse i vårt nationella liv, blev liksom av en
händelse verklighet. En skara nationellt betonade akademici samt
andra medborgare samlades en februarikväll hos
universitetslektorn K. H. Keckman för att diskutera vilka mått och steg
man skulle taga för att skapa en nationell litteratur på finska
språket. Beslutet fattades efter en enkel och enig diskussion,
och protokollet, som fördes av Elias Lönnrot, skildrar i ytterst
anspråkslösa ord den historiska tilldragelse, då Finska
Litteratursällskapet grundlades. Denna åtgärd låg liksom i luften
och de män, som höra till stiftarna, ha för alla tider äran av att
riktigt hava uppfattat tidens krav och lyssnat till dess röst.
De voro enligt protokollet: Lector Keckman, Mag. Doc. Gadolin,
Mag. Doc. Gyldén, Akad. Adj. Ilmoni, Mag. Lille, Veterin. Dr.
Lindfors, Conrector Lindfors, Akad. Adj. Nordström, Mag. Doc.
Rein, Mag. Ståhlberg, Mag. Ticklén samt Elias Lönnrot. Något
senare nämnes som stiftarmedlemmar bl. a. v. Becker och
Runeberg. Sällskapets årsfest bestämdes till den 16 mars,
Porthans dödsdag. I sitt sigill lät sällskapet ingravera (om
finska språket): »Pysy Suomessa pyhänä» (Förbliv heligt i
Finland).
17 — 31428. Svensk Tidskrift 1931.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
