Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. 19 juli - Dagens frågor - Den nya solidaritetsmoralen - Riksdagsfinal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 255
cipen om arbetets frihet måste upprätthållas lika strängt som kravet på
åtlydnad av gällande lag i övrigt, torde man väl våga hysa den tilltro till
de ledande männen å ömse sidor, att de i tillämpningen skola veta att
undvika onödiga irritationsmoment.
[-Riksdags-final.-]
{+Riksdags-
final.+}
1931 års riksdag slöt utan någon politisk sensation. Den
orosstämning, som händelserna i Ådalen framkallade även i
riksdagen, gick hastigt över. Ett par upprörda debatter utlöste stämningen
— delvis på ett sätt som visade att våra parlamentariska former erbjuda
en otillräcklig garanti mot den primitivaste demokratiens anspråk på att
få göra riksdagens talarstol till plattform för sin agitation — och riksdagen
återgick till det vardagliga arbetet. Ingenting visar bättre vår riksdags
ämbetsverksmässiga karaktär än denna episod, som blott för några korta
stunder fick hindra de flitiga arbetarna i riksdagsutskotten i deras
ansträngningar att avverka sitt arbetspensum i rätt tid — d. v. s. innan
riksdagsarvodet upphörde. Det lyckades, och riksdagen åtskildes i sedvanlig
feriestämning en av de sista dagarna i maj, överlåtande åt ett litet fåtal
stockholmare och kvarliggande kommittéledamöter att klara den formella
budgetbehandlingen.
Ett år som detta borde eljest denna budgetbehandling ha påkallat ett
större och allmännare intresse från kammarledamöternas sida, men det är
nu en gång så att den svenska riksdagen betraktar den slutliga
budgetregleringen som en formalitet, där utgången på förhand är given på grund
av riksdagens tidigare fattade beslut och stats- och bevillnings-utskottens
gemensamma prövning av »ways and means» för budgetens balansering.
Det nuvarande systemet för budgetbehandlingen ger icke kamrarna
möjlighet att i ett sammanhang överblicka och på en gång pröva samtliga de
utvägar, som kunna föreligga för statsregleringens åstadkommande, och
under sådana förhållanden kan något starkare intresse för den slutliga
budgetregleringen icke påräknas från kammarledamöternas sida, Man vet att
saken är klar och att ingen ändring står att vinna. Den brist på
planmässighet och överskådlighet i budgetbehandlingen, som utmärker den
nuvarande ordningen, är en svaghet i det svenska riksdagsskicket, som måste
avhjälpas. Förmodligen har den i höstas tillsatta kommittén för
riksdagsarbetets omorganisation sin uppmärksamhet särskilt riktad på detta
förhållande.
Budgetregleringen erbjöd i år trots allt inga större svårigheter, tack
vare den omständigheten att besparade kapitaltillgångar funnos att tillgå
för att täcka bristen i budgeten. Redan i statsverkspropositionen föreslog
finansministern att ej mindre än 36 miljoner kr. skulle tagas i anspråk av
de medel, som redovisas i statsverkets kassafond och i fonden för
statsskuldens amortering. I en extra budgetproposition, avlämnad den 21 maj,
föreslog han att ytterligare ett belopp av 12 milj. kr. skulle tagas ur
dessa fonder för täckande av den brist, som uppstått på grund av
beslutade utgiftsökningar och reviderade inkomstberäkningar. Härigenom kunde
skatteförhöjningar undvikas. Utsikterna för ett kommande år äro
emellertid i detta, avseende icke ljusa. Sjunkande inkomster och en till 42 milj.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
