Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. 19 juli - Dagens frågor - Från Lappo till Loimijoki - Den tyska krisen och Hooveraktionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
260 DAGENS FRÅGOR
rättsordning ur spel genom att för egen vinning upphäva giltigheten av
laga avtal och förbindelser.
Dessa distinktioner må lämnas åt sitt värde, kvar står att de missnöjda
jordbrukarna knappast kunna göra landet och sig själva en större
björntjänst än genom att i dessa kristider sätta så elementära rättsprinciper ur
funktion. Hur vågar man förutsätta, fråga bekymrade stämmor i pressen,
att landet skall kunna åtnjuta förtroende hos de utländska kreditorer, till
vilkas bistånd man måste knyta sina förhoppningar, om dessa icke kunna
lita på att ingångna förbindelser skola respekteras? Med stor skärpa
betonade statsministern i ett tal på agrarpartiets årsstämma i Jyväskylä den
15 juni, att läget ovillkorligen krävde att man avhölle sig från alla
desperata steg. Han utlovade att regeringen skulle göra vad i dess makt stod
att hindra krisen men varnade för sangvinisk tro på statsingripandets
möjligheter att ställa allt till rätta.
Saken torde i själva verket vara den att staten helt enkelt icke förmår
att i större utsträckning komma de betryckta till hjälp. Den budget, som
förberedes till riksdagens höstsession blir en verklig nödbudget med
kraftiga reduktioner inom alla huvudtitlar — inte minst kännbara för de redan
förut föga välställda statstjänstemännen. Så mycket starkare framstår
kravet på besinning och eftertanke. Det synes icke vara ur vägen, när
Hufvudstadsbladet framhåller bonden Paavo som ett ideal att ånyo taga
fasta på.
Den tyska krisen och
Hooveraktionen.
Innevarande sommar artar sig att i politiskt
avseende bli ganska livlig. Juni månad hade
redan två uppseendeväckande händelser att förteckna. Den ena var de båda
främsta tyska ministrarnas besök i England, där de mottogos med stora
vänskaps- och hedersbetygelser och fingo tillfälle till personliga meningsutbyten
med sina engelska kolleger. Av denna överläggning väntar man å ömse
sidor goda verkningar. Den andra händelsen var presidenten Hoovers förslag
om ett års moratorium med erläggande av alla krigsskuldsbetalningar.
Alldeles utan samband med varandra stå väl de båda händelserna icke.
Åtminstone har man alla skäl att se ett samband mellan dem förmedlat av
den amerikanske finansministern Mellons »privata» besök i England, där
han icke försummade att träda i förbindelse med de ledande männen och
säkerligen icke lämnades i okunnighet om vad de tyska gästerna haft att
förtälja. Hoovers initiativ vittnar om ett nytt intresse för Europas affärer,
som skarpt skiljer sig .från det senaste decenniets nästan krampaktiga
strävan till amerikansk isolering. I samma riktning pekar Mellons europeiska
resa, som icke blivit inskränkt till endast England. Och ännu tydligare
framgår tendensen, om det tillägges, att även utrikesminister Stimson beslutat
sig för att lämna den amerikanska jorden för att närmare studera hur det
egentligen står till i Europa, Snart väntas också Mac Donald komma att
återgälda den tyska visiten vid ett besök i Berlin. Den ledande roll, som
de båda anglosaxiska makterna spelat vid dessa storpolitiska diskussioner,
är påfallande och har också irriterat fransmännen, länge vana vid att
handskas tämligen självrådigt åtminstone med de engelska ministrarna. För ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
