Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. 15 september - Organisation och anda inom försvaret. Av Gustaf Petri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ORGANISATION OCH ANDA INOM
FÖRSVARET
Av MAJOR GUSTAF PETRI
Officerskåren är försvarsorganisationens huvud och ryggrad.
I fredstid skapar den stridsmedlen och i krigstid leder den
deras verksamhet. Det sätt, varpå dessa uppgifter lösas, kan
få avgörande inflytande på folkens öden. En högtstående
officerskår är därför en ovärderlig nationell tillgång och måste
eftersträvas av varje folk, som ännu räknar med möjligheten
av att med vapen nödgas värna sina livsintressen.
I länder med färsk krigserfarenhet, där man efter råd och
lägenhet söker anpassa försvarsorganisationen efter
verklighetens krav, är detta allmänt insett. Flertalet av de stater, som
deltagit i världskriget, eller vilka uppstått som en följd av
detta, torde också nu äga tillgång till officerskårer, vilka väl
tåla jämförelsen med de bästa från tiden fore krigsutbrottet.
Om förhållandet är detsamma i de exneutrala stater, som
under det senaste decenniet mer eller mindre beslutsamt slagit
in på nedrustningens väg, torde icke utan vidare kunna
avgöras. Frågan är emellertid av så stor vikt, att en granskning
av dess närvarande läge i vårt land synes påkallad. För
vinnandet av ökad överblick skola till en början några
synpunkter berörande den svenska officerskårens föregående
utveckling anföras.
Den exceptionellt höga kvalitet, som utmärkte storhetstidens
officerare, försämrades helt naturligt i den mån den militära
organisationen under påverkan av rådande politiska
förhållanden allt mera förföll. Under 1800-talet blev det föråldrade
indelningsverkets svaghet än mera märkbar, därigenom att i
det övriga Europa den allmänna värnplikten vunnit allmän
tillämpning. Under nära ett sekel tvistade man om formerna
för härorganisationens anpassning efter tidens krav, och de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
