Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. 15 september - Organisation och anda inom försvaret. Av Gustaf Petri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ORGANISATION OCH ANDA INOM FÖRSVARET 269
tionen under världskrigsåren nådde sin högsta utveckling,
ägde vi också en officerskår, som beträffande anda och
kunskapsmått väl tålde jämförelsen med Europas bästa.
Den genomgripande förändring, som efter fredssluten
inträdde beträffande nationens ställning till försvaret och som
åstadkommit de allmänt kända ödesdigra verkningarna inom
organisationen, har otvivelaktigt inneburit en utomordentlig
påfrestning för officerskåren. Ännu är dock dess inre halt i
stort sett föga påverkad. Men det vore ett oansvarigt
lättsinne att blunda för de faror, som på detta område verkligen
hota.
Ingen yrkesgrupp torde i längden kunna undgå att taga
intryck av att nödgas utföra sitt dagliga arbete i medvetandet
om att stora delar av nationen ogilla eller ställa sig likgiltiga
för detsamma, Då officeren därjämte på grund av
förhållanden, för vilka han själv icke är ansvarig, ser endast
obetydliga resultat av sitt arbete, avtrubbas småningom entusiasm
och arbetsglädje. Tjänsteutövningen, som från början varit
hans glädje och tillfredsställelse blir i stället ett tungt och
håglöst förvärvsarbete, som får sin egentliga mening därigenom
att det garanterar det dagliga brödet. Har man hunnit så
långt, är faran överhängande för allvarliga återverkningar på
krigsmaktens anda.
Ett bedömande av frågans aktuella läge hos oss förutsätter
kunskap om de förhållanden, varunder den svenska
officerskåren för närvarande arbetar. Till en början måste då
framhållas, att huvuddelen av officerens tänkande och dagliga
verksamhet är inriktad på förhållandena i fält. Under all
utbildning och under alla fredsövningar är hans målmedvetna
strävan att bereda sig för det utomordentliga ansvar, som vid
krigstillfälle lägges på truppledarens skuldror. Hans
kännedom om det nutida krigets natur och fordringar gör honom
fullt medveten om hur föga dessa motsvaras av den
utrustning och utbildning, som vår nuvarande organisation kan
åstadkomma. Med oro frågar han sig, hur han skall vara i
stånd att utträtta, vad som i allvarets ögonblick kommer att
fordras av honom. Att kraven näppeligen komma att rättas
efter medlen, måste han räkna med.
Beträffande utbildningsmetoder och pedagogisk förmåga
torde den svenske truppofficeren för närvarande motsvara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
