Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. 15 september - Seminarieorganisationen. Reflexioner jämte ett förslag med anledning av det senaste sakkunnigbetänkandet. Av Gideon Danell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SEMINARIEORGANISATIONEN
REFLEXIONER JÄMTE ETT FÖRSLAG MED ANLEDNING AV
DET SENASTE SAKKUNNIGBETÄNKANDET
Av REKTOR GIDEON DANELL
Knappt ett årtionde hade den så välbehövliga och ifred rätta
av alla parter prisade seminariereformen fått verka, förrän
man började märka, att den i ett viktigt avseende, i fråga om
organisationens storlek, ej längre svarade emot de nyaste
tidsförhållandena. Reformen hade ju haft den dubbla uppgiften
att, samtidigt med att den ville höja upp folkskoleseminarierna
från — låt oss säga — realskolans plan till ungefär gymnasiets,
tillika vidga läroanstalternas yttre ram, så att de kunde
avhjälpa den vid tiden i fråga, under vårt århundrades andra
decennium, verkligt svårartade folkskollärarbristen.
Den omfattning, man siktade hän emot för
folkskoleorganisationens räkning, var: tio dubbelseminarier och fem
enkelseminarier, varav fyra försedda med studentklass; dessutom två
privata statsunderstödda seminarier, varav ett likaså med
studentklass. År 1921, då lärarbristen alltjämt var av oroande art,
inrättades ytterligare två studentklasser vid ett par av de nya
dubbelseminarierna, de i Uppsala och Lund, och samma år
framfördes i en officiell utredning av Värner Hydén tanken på
ett elfte, helt nytt dubbelseminarium i Östersund. Allt som
allt skulle den sålunda tänkta organisationen ha fått en
kapacitet av drygt ett tusen nyexaminerade folkskollärare och
-lärarinnor årligen.
Denna organisation blev emellertid aldrig färdig. År 1923
indrogos de två senast upprättade studentkurserna, såsom ett
första tecken till att det började svänga om från lärarbrist till
läraröverflöd. Det var samma år, som Riksdagen första gången
beslöt byggandet av det åttonde dubbelseminariet, det i
Linköping — första gången, ty Kungl. Maj:t (med Sam Clason som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
