Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. 15 september - Seminarieorganisationen. Reflexioner jämte ett förslag med anledning av det senaste sakkunnigbetänkandet. Av Gideon Danell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SEMINARIEORGANISATIONEN 287
som kunde anses vara erforderligt med hänsyn till föreliggande
och för en överskådlig framtid beräkneligt behov, och
indragningsåtgärderna ansågos icke böra stanna vid en beskärning
av organisationen allenast i den omfattning, Kungl. Maj:t
ifrågasatt, d. v. s. Strängnässeminariets nedläggande och
Luleåseminariets förändring från dubbelseminarium till
enkelseminarium. Särskilt framhöll Riksdagen såsom »i hög grad
angeläget», att den blivande utredningen rörande ytterligare
inskränkningar med avseende på seminarierna för
folkskollärarutbildningen skedde under hänsynstagande till en eventuell
statlig organisation av småskollärarutbildningen, så att dessa
båda frågor icke behandlades och prövades var för sig utan
såsom — vad de i själva verket vore — ett enda
sammanhängande spörsmål om statens anordningar för utbildning av
lärare för folkundervisningsväsendet.
Utredningskommissionen tillsattes redan i början av juli 1929
med förutvarande statsrådet Olof Olsson som ordförande och
avgav sitt huvudbetänkande vid senaste årsskiftet.
Betänkandet, som är daterat den 23 december 1930, bär den något
otympliga titeln »Utredning och förslag av (!) frågorna om
ytterligare inskränkningar i den nuvarande
folkskoleseminarie-organisationen samt om statens övertagande av de utav
landstingen och vissa städer (i verkligheten endast Göteborg)
upprätthållna småskoleseminarierna m. m. avgivna av 1929 års
seminariesakkunniga». Det har redan mötts av kritik, och ett
närmare studium därav minskar ej den känsla av besvikelse,
som var det första intrycket, när dess huvuddrag
bekantgjordes. Man måste mot detsamma rikta följande fyra, enligt
Undertecknads mening grundviktiga anmärkningar:
1) Betänkandet förutsätter ett alldeles för stort årsbehov av
nya lärarkrafter för såväl folkskolan som småskolan (en
ut-examinering på 616 + 420).
2) Det har icke i den grad, som tydligtvis varit Riksdagens
mening, behandlat frågorna om folkskoleseminarierna och
småskoleseminarierna såsom »ett enda sammanhängande
spörsmål».
3) De sakkunniga ha i detta betänkande icke tagit hänsyn
till Riksdagens för flera år sedan uttalade åsikt, att
möjligheter böra skapas för småskollärarinnor att på kortare tid än
fyra år vinna utbildning till folkskollärarinnor. De förklara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
