- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugoförsta årgången. 1931 /
298

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. 15 september - Litteratur - Siri Zöller och Boström. Av Ernst Logren - Siri Zöllers självbiografi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LITTERATUR

SIRI ZÖLLER OCH BOSTRÖM

Det inflytande, Boströms filosofi utövat på ett par generationer av
bildade svenskar, är ett kapitel i vår kulturhistoria, som.strängt taget ännu
är oskrivet. Det personliga umgänget med lärjungarna räcker knappast
till som förklaring. Det ligger något knappt och kärvt över Boströms
personliga framträdande, och de biografiska data äro ytterst torftiga. De
bästa försöken att från den sidan belysa Boströms gärning, ha vi i
Johannes Ljunghoff s »Christopher Jacob Boström» (1916) och Hans Larssons
vackra »Minnesteckning» (1931). Som första orientering äro dessa skrifter
förträffliga,

Det suggestiva hos Boström ligger i den starka övertygelsen och den
klara form, vari den uttryckts. Det är uppenbart, att hans åskådning
träffat och tillfredsställt ett behov av idealitet, som varken positivismen eller
kyrkligheten ens förstått sig på. En klar och slående belysning härav ger
Siri Zöllers självbiografi,, som i år utgivits av Emilia Fogelklou. (Bonniers
förlag. Pris kr. 8: 50.) Den torde i mycket vara typisk för den
själsläggning och de livsvillkor, där Boströms tänkande i så många fall inträngt
som hart när en uppenbarelse.

De biografiska data skola här ej närmare upptagas. Onekligen möta
hos Siri Zöller (1845—1896) vissa barnsliga, överspända och rent av
sjukliga drag. Men i det hela torde denna begåvade kvinna vara rätt lik de
många andra, som fått sin andliga förankring hos Boström. Född
prästdotter av den stora Bergmanssläkten, möter hon i hemmet den tidens
typiska lutherdom i älskvärd form. Fadern en lärd, naturlig och enkel man,
som småningom frigör sig från dogmat, särskilt i form av läran om den
eviga fördömelsen. Modern avog däremot men i grunden darrande för den
gåtfulla gudsvreden, som hotar hennes naturliga livsglädje, förtröstan och
människovänlighet. Religionens inflytande resulterade, särskilt efter
pietistiska besök, i en tryckt stämning och allmänt missmod! Intet under, att
kristologi, dogm och kyrklighet för dottern från början stodo som något
onaturligt, obegripligt och främmande, en störande faktor i det ljusa och
förtroliga hemlivet. Situationen torde ha varit rätt allmän bland den tidens
uppväxande ungdom.

Så kommer det religiösa genombrottet (1867?) i avgjort okyrklig och
opietistisk form. Striden gäller självförtroendet, som vacklar: »Jag trodde
mig ha reda på de svåraste saker, tills erfarenheten lärt mig, att jag ej

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 27 01:21:21 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1931/0302.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free