Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. 15 september - Litteratur - Siri Zöller och Boström. Av Ernst Logren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
304 LITTERATUR
ligen blott en brist i vår uppfattning och utveckling att vi ej se det. Men
så fort själen, vilken som helhet är verksamhet och vil^a, börjar sträva och
tänka, riktar hon sig på det eviga, som alltid i sin mån framträder i det
hon vill. Tanke och strävan utgå från ett dunkelt känt men evigt och
förnuftigt livsinnehåll för att höja det till klarhet, självständighet, omfattning
och harmoni. Splittring och disharmoni äro ett moln, som går förbi. Vårt
livs yttersta ändamål, som alltid eftersträvas, är också alltets. På varje
utvecklingsstadium har mänskligheten något medvetande om allt detta.
Det skall inte nekas, att hos Siri Zöller föreligger en viss vidgning av
principernas tillämpning. Vi möta något liknande hos Viktor Rydberg. I
båda fallen är det en organisk växt, som småningom leder ut över
begränsningen i Boströms utförande av sin åsikt. Själva ansatserna till en
utvecklingshistorisk syn finnas redan hos honom. I grunden var hans
utgångspunkt det förnuftiga livet och den förnuftiga viljan. Det berodde
nog mycket på den polemiska utgångsställningen mot den tyska
romantiken, att det hela fick en så trång orientering efter det stela begreppet:
upplevelsen av det konkreta livet, den konkreta personligheten var dock
det första och det sista tankemotivet hos honom. Det var den, hans hela
filosofi ville tolka.
Ernst Logren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
