Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. 15 september - Dagens frågor - Krisen i England - Läroverkslärarnas lönefråga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 315
per pund samt ökningar av.ölskatt, tobakstull, bensin- och nöjesskatt,
varemot tétullen lämnades oförändrad. I omröstningen om förtroendevotum
fick regeringen beräknad 60 rösters majoritet, och i en senare omröstning
uppges sir Oswald Mosley’s lilla grupp ha övergått till att stödja
regeringen, vilken för övrigt genom ett förslag om att till förekommande av
obstruktion en mängd detaljbeslut i parlamentet skola få ersättas med
regerings dekret gjort vad den kunnat för att påskynda den nya
finansplanens ikraftträdande.
L är o verkslär arnas
lönefråga.
De högre allmänna läroverken, fordom rena
undervisningsinstitut, vilka huvudsakligen inriktade sig på
att förbereda sina alumner till fortsatta studier vid universitet och
högskolor, skola nu omhändertaga snart sagt hela deras andliga uppfostran,
och studentexamen har samtidigt i allt högre grad kommit att framstå som
den naturliga gränsen mellan barndom och mannaålder, icke blott för den
s, k. överklassens ungdom utan även i många samhällslager, vilka tidigare
betraktade den såsom en alldeles onyttig lyx. Om denna utveckling är
lycklig eller ej, må i detta sammanhang lämnas därhän, men dess resultat
äro obestridliga. Och kraven på lärarepersonalen ha ökats i proportion
härtill. Läraren skall ha förståelse för alla sina elever, han skall försöka
sätta sig in i deras tankevärld även utanför skolarbetet, han skall leda
deras idrottsövningar och lekar, han skall giva dem särskilda
studieuppgifter, valda med hänsyn till deras individuella läggning och intressen. Allt
detta innebär icke blott att större krav måste ställas på hans
kvalifikationer, utan även en icke oväsentlig ökning i arbetsbördan.
Någon motsvarande ekonomisk kompensation har emellertid icke avhörts.
Det är icke nog med att avlöningen är jämförelsevis blygsam: hela
lönesystemet befinner sig dessutom i en obeskrivlig förvirring, som ingalunda
minskats genom mångfalden av verkställda utredningar. Läroverkslärarna
lia nästan alltid haft en »lönefråga». Då staten företagit en reglering av
statstjänstemannens löner efter prisläget vid en viss tidpunkt, ha
läroverkslärarna alltid fått vänta till sist, och under denna väntetid har den
allmänna prisnivån stigit. Så t. ex. år 1904, då lönen bestämdes efter
prisläget på 1890-talet; likaså år 1918, då lönen bestämdes efter prisnivån
omkring år 1907. Med 1921 börjar en ny löneregleringsperiod och sedan
dess har läroverkslärarnas lönefråga förblivit aktuell. Tiden 1921—1931 har
för lärarna varit ett de svikna löftenas och felslagna förhoppningarnas
decennium.
Den 3 dec. 1920 tillsattes en kommitté, som fick till uppgift att förbereda
en lönereglering för lärarepersonalen vid landets olika skolor, läroverk,
folk-och småskolor m. m. För att utredningsarbetena snarast möjligt skulle nå
ett positivt resultat, borde desamma enligt föredragande statsrådets
diktamen inskränka sig till rent lönetekniska frågor och sålunda bortse från
organisatoriska spörsmål. Kommittén borde vara färdig med sitt arbete
under år 1921 i så god tid, att förslag i ämnet skulle kunna föreläggas
1922 års riksdag.
Först i augusti 1923 förelåg resultatet färdigt, förseningen delvis bero-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
