Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7. 6 november - Den svenska penningkrisens historia. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
326 ELI F. HECKSCHER
nämligen att den svenska lönestegringen efter kriget har varit
starkare än sina motsvarigheter i alla andra länder för vilka
siffror äro tillgängliga. Om man jämför exempelvis med
Förenta staterna — åtminstone ingen ogynnsam måttstock att
lägga till grund — så visar det sig att reallönestegringen där
sedan före kriget har utgjort 35 procent, efter veckoförtjänst
räknat, medan den för Sverige har varit 44 procent efter
års-beräkning och 46 procent efter dagsberäkning. Timförtjänstens
relativa ökning visar ännu mycket högre siffror för Sverige,
jämfört med Amerika, därför att arbetstidsförkortningen här
har varit större, nämligen en reallönestegring av 53
procent för amerikanska industriarbetare, mot 73 procent för
svenska.
Att detta tillstånd icke var förenligt med bevarad relation
mellan det svenska och det utländska prissystemet tog sig som
vanligt uttryck i en förskjutning i handelsbalansen. Det gick
visserligen fortfarande att sälja svenska varor till priser som
— i jämförelse med priserna på de varor som köptes från
utlandet — voro enastående gynnsamma, men det gick icke att
sälja dem i samma proportion till de köpta varorna som förut,
d. v. s. handelsbalansen började visa mycket större
importöverskott än förut. Detta hade icke det minsta att göra med
något slags ökat slöseri hos svenska folket. Överhuvud taget
är det en grotesk tanke att människorna på det sättet utan
på-vislig anledning skulle ändra ekonomisk mentalitet från ena
året till det andra. I detta fall visar den förargliga statistiken
en minskning på 17,3 procent av importvärdet under de första
åtta månaderna av 1931, mot samma tid föregående år, och
samtidigt utgör importvarornas prisfall endast 12,8 procent,
d. v. s. det har kommit in mindre varor än förut. Men genom
att exportvärdets nedgång varit starkare än importvärdets, har
jämvikten lika fullt blivit rubbad, och förklaringen kan icke
vara mer än en, nämligen att den svenska prisnivån och den
svenska produktionskostnadsnivån, båda uttryckta i svenska
kronor, ha varit för höga för att balansera import och export,
när den svenska kronan stått i sitt gamla guldvärde, d. v. s.
när en dollar har motsvarat 3 kr. 73 öre och övriga utländska
valutor ha stått i förhållande därtill. Den svenska valutan,
som från början hade varit alldeles avbalanserad mot det
internationella guld- eller penningvärdet vid denna kurs, har så-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
