Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7. 6 november - Brüning och parlamentarismen. Av K. A. Damgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BRUNING OCH PARLAMENTARISMEN 333
fundamentala olikheten mellan »de gamlas» och »de ungas» syn
på tillvaron. Man kan le åt denna förkunnelses överdrifter och
ändock lägga åtskillig vikt vid spörsmålet, huruvida de män,
vilka lett eller leda folkens öden i efterkrigsårens Europa,
personligen hava sina rötter i tiden fore 1914 eller ej. Gustav
Stresemann hade, när världskriget bröt ut, redan ett par
riksdagar bakom sig och var under världskrigets förlopp aktiv
parlamentariker i inflytelserik ställning. Detta faktum har
satt outplånliga spår i hans personlighet, och mycket i hans
senare offentliga verksamhet kan rätt förstås blott mot
bakgrunden av hans personliga delaktighet i det tyska
kejsardömets politiska liv.
Briining är icke »belastad» med något politiskt förflutet från
tiden före 1914. Han var vid världskrigets utbrott 29 år och
hade, vilket för tyska förhållandet är relativt sällsynt, vid
denna ålder ännu icke slagit in på någon bestämd levnadsbana.
Han hade efter studentexamen 1904 begynt juridiska studier
vid universitetet i Munchen, men slog snart om och flyttade
över till’ Strassburg, där han studerade filosofi, historia och
germanska språk. Men han tog sedermera icke steget in på
lärarebanan. Han vistades länge i Frankrike och England och kom
genom beröringen med engelsk verklighet och engelskt
universitetsliv in på nationalekonomiens gebit. Tio år efter sina
universitetsstudiers början sysslade han som bäst med sin
doktorsavhandling — om det engelska järnvägsväsendet — och först
1915 promoverades han i Bonn.
Mäter man Briinings ungdom med tyskt normalmått, måste
man sålunda snarast beteckna honom som ett slags överliggare.
Vid trettio års ålder står en universitetsbildad tysk i regel
sedan flera år tillbaka mitt upp i sitt arbete i samhället, och
vanligen har han då redan passerat de första pinnarna på
sam-hällsstegen. Briining hade vid denna ålder nätt och jämt
läro-och vandringsåren bakom sig. Detta yttre faktum stämmer väl
överens med hans naturell. Han hör till de långsamt mognande
människornas typ.
Som kröning på studie- och reseåren kom för Briining hela
hans tyska generations stora upplevelse — kriget. Han gick
i fält som frivillig, sårades på västfronten, förde sedan i hårda
strider en maskingevärsavdelning och fick som reservlöjtnant
järnkorsets första klass.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
