Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7. 6 november - Brüning och parlamentarismen. Av K. A. Damgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
334 K. A. DAMGREN
Den från fronten återkomne reservlöjtnanten var en man,
som snabbt drog uppmärksamheten till sig. Han fick en
befattning inom den katolska studenthjälporganisationen, och
när denna organisations ledare en gång på hösten 1919
tillfrågades, om han visste någon yngre katolsk akademiker, som
knnde lämpa sig till privatsekreterare åt dåvarande preussiske
socialministern — numera riksarbetsministern — Adam
Steger-wald, nämnde han två namn. Det ena var Briinings.
Steger-wald valde utan tvekan Briining. Därmed hade f. d.
överlig-garen och frontsoldaten blivit politiker.
Det tyska centrnmpartiet är en egendomlig och för den
icketyske betraktaren svårförståelig partibildning. Det
återspeglar inom sig nästan hela det tyska samhället. Schlesiska
godsägare, sydtyska och westfaliska aristokrater, kol- och
stålmagnater från Ruhrområdet sitta på centrums bänkar i
riksdagen sida vid sida med lägre tjänstemän, småborgare,
arbetare och bönder. Katolicismen är — ehnrn partiet officiellt
icke betraktar sig som konfessionellt och faktiskt inrymmer en
och annan protestant — den sammanhållande länken kring
dessa socialt heterogena element. I centrumpartiets skola fick
Briining lära sig att para målmedvetenhet med smidighet, att
för viktiga måls sknll kompromissa i mindre viktiga ting, att
avpassa medlen efter målet, att pröva människor, att taga
ansvar och handla, men också att välja rätt tidpunkt för
handlingen. I denna miljö skärptes hans illnsionsfria
verklighetssinne, här stålsattes ytterligare hans viljekraft. »Jag har
målmedvetet skjntit fram Briining i förgrunden», yttrade vid ett
tillfälle centrnmpartiets ordförande, teologiprofessorn Lndwig
Kaas, »emedan jag hos honom npptäckt en syntes av tanke
och handlingskraft av samma slag, som eljest kanske blott
förekommit hos det antika Greklands statsmän.»
Det var i en skickelsediger stund, som d:r Heinrich Briining
den 27 mars 1930 efter kabinettet Hermann Miillers
sönderfallande mottog rikspresidentens uppdrag att bilda ett nytt
rikskabinett. Denna nya regerings huvuduppgift var att taga
de närings- och finanspolitiska konsekvenserna av det dubbla
faktum, att Youngplanen trätt i kraft och att möjligheten att
betala skadeståndet medelst tysk upplåning i utlandet var på
väg att utplånas. »Alldenstund sakkunnigutlåtandet (nämligen
Youngkommitténs utlåtande) förklarar, att icke rent ekono-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
