Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8. 17 december - Dagens frågor - Sovjets betalningsförmåga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
404 DAGENS FRÅGOR
den l januari 1930 till 2,809 miljoner rubel
den l januari 1931 till 4,322 miljoner rubel och
den l oktober 1931 till 5,172 miljoner rubel.
Ökningen i sedelcirkulationen är högst betydande, men torde med hänsyn
till näringslivets mycket kraftiga utveckling ingalunda kunna anses för
överväldigande. Att sedelemissionen kunnat hållas inom dessa gränser torde
visserligen i icke ringa grad bero på, att »befolkningens överflödiga medel
mobiliserats» d. v. s. rekvirerats genom höjda extraskatter och upprepade
tvångslån. Innevarande års i förhållande till år 1930 relativt mindre
ökning ,i sedelcirkulationen torde dock i varje fall icke synas tyda på någon
förestående finanskatastrof.
Rubelns köpkraft är, vad ransonerade varor angår, enligt officiella
noteringar ungefär 50 % av dess officiellt noterade värde. Priserna i de
statliga »fria butikerna» äro väsentligt och i den öppna handeln omkring
5 å 10 gånger större.
Detta minskade penningevärde skulle förvisso beträffande en stat med
individuellt fritt varuutbyte med utlandet beteckna en mot statsbankrutt
långt framskriden inflation. För det hermetiskt tillslutna Sovjetryssland,
vars allsmäktiga regering i detalj bestämmer såväl priset på varje
förnö-. denhet inom riket som ock varje transaktion med utlandet, behöver detta
dock ingalunda vara fallet. Rubelns värde inom Rysslands gränser har
intet som helst samband med den löjligt höga rubelkurs, som statsbanken
upprätthåller gentemot främmande turister, och ej heller med frågan om
Rysslands betalningsförmåga. Denna regleras uteslutande av statens
möjligheter att anskaffa främmande valutor för betalning av dess inköp. Den
är oberoende av alla de riskmoment, som den internationella finansens
manipulationer innebära för andra länder, som försöka reglera sin valuta,
vare sig dessa manipulationer äro dikterade av politiska motiv eller mistat
förtroende för statens ekonomiska sol vens. Värdet av detta oberoende torde
icke under nu rådande förhållanden böra underskattas.
Sovjets betalningsförpliktelser till utlandet grunda sig till allra största
del på den för landets ekonomiska uppbyggande nödvändiga importen av
utländska maskiner. Vid 5-årsplanens antagande beräknade man att kunna
höja denna import genom en motsvarande ökning av exporten utav
huvudsakligen ett antal varor beträffande vilka det var relativt lätt att
åstadkomma en produktionsökning såsom t. ex. trä, nafta och säd.
Beräkningarna gingo i lås under år 1929 men redan följande år uppvisade en passiv
handelsbalans och för första halvåret 1931 redovisas en import å ett värde
av 517 miljoner »guld»-rubel mot en export å endast 366 miljoner. Härvid
är att märka, att vad kvantiteten angår såväl importen som exporten ökats
väsentligt och i en grad som icke torde ligga alltför långt under vad som
ursprungligen beräknats. Anledningen till den ofördelaktiga utvecklingen
av handelsbalansen torde nästan uteslutande vara det allmänna prisfallet,
vilket träffat Rysslands export, som nästan helt består av råvaror, i högre
grad än dess import. Värdeminskningen under första halvåret 1931 var i
förhållande till samma period 1930 för exporten 22 % under det att mot-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
