Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8. 17 december - Dagens frågor - Polens nationella minoriteter - Spaniens nya författning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
412 DAGENS FRÅGOR
ning, som alltjämt behärskar den tyska minoriteten i det numera polska
O ber-Schlesien. Det påpekas också, att det var både si och så med den
polska majoriteten vid omröstningen. Endast tack vare särskilda
arrangemang och knep med fastställande av omröstningszonerna lyckades det de i
detta fall ytterst bestämmande att i detta för Europa i dess helhet så
ödesdigra plebiscit nå de resultat som på förhand voro avsedda att nås och som
kunna avläsas på den politiska kartan. Flera av de viktigaste orterna, på
grund av sina naturtillgångar så begärliga för båda parterna, uppvisade i
och för sig tysk röstövervikt. De avsöndrades från sitt tidigare
sammanhang till följd av att ett större område med ofta tämligen löslig polsk
befolkning togs med i omröstningszonen. Hit hör just Kattowitz, som i och
för sig redovisade för omkring 70 % tyskar.
Polens två stora nationalitetsproblem äro alltså det ukrainska och det
tyska. Det senare har förgreningar även utöver det schlesiska koldistriktet.
»Korridorens» problem är, utom att det är ett nationalitetsproblem i likhet
med det senare, en rent politisk fråga av första ordningen. Hur alla
hithörande spörsmål skola lösas är naturligtvis vanskligt att säga. Att de
måste få en tillfredsställande lösning, på ett eller annat sätt, förr eller
senare, är en sak som varken ukrainarna eller tyskarna i Polen tvivla på.
Spanska republikens författningsgivande cortes ha
omsider, artikel för artikel, genomdebatterat och antagit
landets nya författning och kunde den 10 december skrida till val av
republikens förste president. Arbetet har varit synnerligen långvarigt och
mödosamt och bl. a. krävt många nattplena, fyllda av lidelsefull sydländsk
vältalighet. Det har också på en punkt, nämligen vid bestämmandet av
statens förhållande till den katolska kyrkan, föranlett en partiell
ministerkris, vilken emellertid löstes med anmärkningsvärd skyndsamhet. Ännu
återstår emellertid att fatta beslut om några i författningen förutsatta
speciallagar för reglering av de autonoma landsdelarnas förhållande till
centralregeringen samt av flertalet andliga ordnars framtida ställning. Till
presidentvalet förelåg emellertid en enda kandidat, nämligen provisoriska
regeringens nyligen avgångne chef, don Niceto Alcalå Zamora, vilken
uppställts som regeringens kandidat och även vunnit anslutning av de flesta
av partierna inom cortes. Författningsenligt skulle egentligen presidenten
liksom i Förenta Staterna utses genom folkvalda elektorer, men en
extraordinär tilläggsartikel till författningen överlät för säkerhets skull åt
cortes att utse den förste presidenten, och det tycktes dessutom vara en
tyst förutsättning, att denne skulle anförtro ministärbildandet åt den
nuvarande regeringschefen, Manuel Azana, vilken även lyckades bilda en
koalitionsregering av borgerliga vänsterrepublikaner och socialdemokrater,
d. v. s. en ministär av ungefär samma sammansättning som den dittills
sittande provisoriska regeringen, ur vilken av missnöje med dess radikala
kyrkopolitik de båda högerrepublikanerna Zamora och Maura vid
ministerkrisen i oktober anmälde sitt utträde.
Under arbetet med den nya författningen var det förnämligast tvenne
frågor, sorn vållade djupgående söndring, nämligen den katalanska
autonomifrågan och frågan om kyrkopolitiken. Den katalanska frågan är ett
Spaniens nya
författning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
