Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1. 30 jan. 1932 - Modern konservatism. Av Gunnar Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 GUNNAR HECKSCHER
sidor om Första internationalen i det första av dem, rentav
blivit väl knapphändigt behandlade. Här skall emellertid icke
göras något försök till ingående granskning; det må i stället
vara tillräckligt att undersöka, i vad mån man med den
ledning, som här erbjudes, kan bilda sig någon uppfattning om
den åskådning, vilken de alla beteckna såsom konservativ.
Doc. Aspelin skildrar framför allt en konservativ riktning,
som endast utövat jämförelsevis ringa inflytande på nutidens
åsiktsbildning, nämligen den s. k. reaktionen: Joseph de
Maistre, K. L. von Haller, Adam Muller. Deras hävdande av
konungadömets, feodalismens och skråväsendets inneboende värde
blir en effektfull motsats till de oemotståndligt frambrytande
revolutionsidéernas krav på frihet, jämlikhet och broderskap.
Någon analys erfordras icke, då det gäller den konservativa
åskådningen, ty dess uppgift är endast att låta sig besegras.
Den engelska konservatismen blir däremot ytterst
knapphändigt behandlad. Medan de Maistre och Muller behandlas på
vardera tolv sidor, får Burke nöja sig med fem, och Disraelis
namn nämnes alls icke. Och även då det gäller tyska tänkare,
äro proportionerna lika godtyckliga: icke ens Ståhl får någon
plats i skildringen, och hela den tyska 1800-talskonservatismens
författningsideal, den konstitutionella staten, förbigås med
tystnad. Endast då det gäller Frankrike är jämvikten
någorlunda tillfredsställande, men heller icke mera, ty för
sammanhang och konsekvens i de konservativas praktiska politik har
författaren intet intresse.
Om man alltså vill understryka, att framställningen icke har
mycket att ge den, som vill taga kännedom om modern
konservatism och dess historiska förutsättningar, måste det å andra
sidan erkännas, att även skildringen av denna romantiska
statsuppfattning är av stort intresse. Staten framstår för de i
boken refererade samhällsbevarande tänkarna som något helt och
hållet överindividuellt; den har alldeles inga skyldigheter mot
medborgarna, men ansvarar i stället för, att gamla
traditionsvärden icke gå förlorade. Mest typisk är härvid Adam Mullers
näringspolitiska uppfattning: han erkänner att nya
produktionsmetoder både på jordbrukets och industriens område
bidraga till att utveckla dessa näringsgrenar mot större
omfattning och göra dem mera lönande, men vill icke desto mindre
av ideella skäl hålla fast vid skråväsen och gammaldags åker-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
