Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1. 30 jan. 1932 - Modern konservatism. Av Gunnar Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MODERN KONSERVATISM 15
detta utan att i fråga om medlen låta leda sig av den enligt
konservativ uppfattning fullkomligt verklighetsfrämmande
grupp, som sökt skaffa sig monopol på benämningen
fredsvänlig; genom att den icke vill acceptera den litterära och
konstnärliga skola, som går under benämningen
»funktiona-lism», utan tvärtom just på dessa områden ännu mera än på
de flesta andra söker hävda traditionens och det historiska
betraktelsesättets utomordentliga värde; samt genom att den icke
av sina medlemmar kräver religiös tro på de egna
grundsatserna och därför kan giva utrymme för och söka främja
uppkomsten av en personlig religiös och etisk övertygelse, liksom
den även önskar befordra den verkligt fria forskningens
framsteg på alla områden för vetenskapligt arbete. Dess positiva
innehåll är frukten av en månghundraårig utveckling och kan
ioras tillbaka på ett otal skilda tänkare och statsmän. Ibland
har deras insats inneburit något originellt, men lika ofta har
konservatismen accepterat en sats eller uppträtt till försvar
tör ett utvecklingsresultat, som från början tillskapats av helt
andra riktningar, men som kommit att organiskt ingå i det
historiska skeendet. Från Hegel härstammar tron på
statsmaktens absoluta auktoritet, dess fullständiga upphöjdhet över den
enskilde individens intressen; från Kant medvetandet om de
sedliga plikter, vilka innefattas i medborgareskapet. I
praktisk politik realiserades just dessa konservativa tankar, vilka
kanske vid första påseende förefalla något
verklighetsfrämmande, i första hand av Bismarck, både då han genomförde
anspråken på att statens militära försvar skulle gå före alla
andra intressen och då han hävdade dess inre auktoritet
gentemot den katolska kyrkan. Treitschke och Maurras ha fört de
nationella idealen in i den konservativa åskådningens ram.
Montesquieu, Burke och den historiska skolan lia mot
iiatur-rättslärarnas »metafysiska» statsuppfattning ställt kravet på
hänsyn till nationella särförhållanden och traditioner på alla
områden av samhällslivet. Banke har infört den historiska
objektivitetens begrepp och därmed givit ett föredöme, som lett
till klarare åtskillnad mellan vetenskap och politik även på
andra områden, vilket i sin tur möjliggjort ett hävdande av
forskningens och undervisningens frihet från politiska
biav-sikter och politisk kontroll. Från romantikens tänkare härrör
tron på jordbrukets ideella värde och den åkerbruksidkande
klassens särskilda betydelse som grundval för ett demokratiskt
2 — 32(5. Svensk Tidskrift 1932.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
