Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1. 30 jan. 1932 - Litteratur - En bok om merkantilismen. Av Ludvig Stavenow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR ^O
liberalismen. Den betecknade väl i förstone endast de nya i praktiken av
politikerna tillämpade medlen att befrämja den egna statens rikedom och
makt. På olika ställen voro dessa medel givetvis ganska skilda men de hade
dock i stort sett åtskilligt gemensamt, då ju förutsättningar och syften för
•den nya statens ekonomiska strävanden i huvudsak överallt voro ganska
likartade. Först efterhand framstod det gemensamma i dessa medel och
syften mer medvetet och tog form av en mer eller mindre enhetlig
tankegång, ett system, som i sin ordning ledde till ett konsekventare
genomförande av vad som allt mer uppfattades såsom självklara regler eller
principer. Närmast var det de ledande statsmännen själva som angåvo
skälen för sina åtgöranden och drogo konsekvenserna därav. I viktigare
förordningar och andra statsakter gömmas redan tidigt nog de bästa och
mest upplysande redogörelserna för motiven till den ekonomiska politiken,
de syften som syntes eftersträvansvärda och de medel som lättast och
säkrast ansågos leda till framgång. Men vid sidan härav växte även
småningom redan på 1500-talet fråm en mer teoretisk kommentering av det
ekonomiska livets företeelser, och en litteratur kom till stånd, som i början
ganska otympligt och inkonsekvent men efterhand med växande insikt och
klarhet sökte förklara de ekonomiska företeelserna och fixera den
ekonomiska politikens regler och grundbegrepp. Det uppstod en ekonomisk teori,
en begynnande ekonomisk vetenskap.
Den ekonomiska litteraturen från merkantilismens århundraden är
omfattande nog. Men den framträder mest i form av broschyrer, smärre
traktater och utläggningar, och doktrinen når aldrig en fullt systematisk
och erkänd litterär eller vetenskaplig framställning som ger ett
sammanfattande och auktoritativt uttryck åt den tankegång eller rättare de många
i flera fall varandra korsande tankelinjer som utgjorde tidens ekonomiska
visdom. Professor Heckscher har ägnat denna merkantilistiska litteratur en
grundlig genomforskning och använt densamma såsom en huvudkälla vid
sidan av de talrika lagar och förordningar som reglerat näringslivet, och
han har därvid framdragit en hel del förgätna eller svåråtkomliga skrifter
av värde. Gärna låter han de många ofta okända skribenterna själva tala
genom belysande utdrag och citat ur deras skrifter, och han gläder sig
tydligen, när han kan påvisa huru merkantilistiska tankegångar här och där
redan tidigare än man förmodat funnit överraskande skarpa och
konsekventa uttryck. Sunda iakttagelser möta onekligen esomoftast, och
praktiska, till de givna förutsättningarna anpassade regler och maximer erhålla
stundom en oväntat god formulering eller motivering, som måhända
påverkat samtidens statsmän och finansmän eller av dem ansetts såsom kända
och ledande sanningar. Intresset för dessa gamla merkantilistiska doktriner
och uttalanden ökas icke minst därav att liknande satser tydligen ständigt
under liknande omständigheter framträda ånyo, låt vara i moderniserade
former, och omhuldas av både praktiska politiker och teoretiker. På samma
gång kan man ej undgå att frapperas av de många motsägelser,
godtyckliga antaganden och djärva, på själviska motiv eller alltför begränsad
erfarenhet vilande påståenden, som möta i de merkantilistiska broschyrerna.
Det är tydligen en publicistik av ganska blandat värde. Vår egen frihetstids
ekonomiska skriftställeri är icke minst ett exempel härpå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
