Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1. 30 jan. 1932 - Litteratur - En bok om merkantilismen. Av Ludvig Stavenow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR 27
uppfattning äro rubrikerna på dessa mäktiga huvudavdelningar, under
vilka hela det imposanta forsknings- och tankearbetet systematiserats.
Främst bland dessa sätter anmälaren för sin del de båda avdelningarna
orn merkantilismen som skyddssystem och som penningsystem. De äro
briljanta kapitel, översiktligt och dock på samma gång ingående
kommenterande den merkantilistiska politikens tvenne väsentligaste eller mest
karakteristiska sidor. Även avdelningarna om merkantilismen såsom
maktsystem och såsom samhällsuppfattning äro synnerligen väl gjorda och
instruktiva, ehuru det kan ifrågasättas om icke deras innehåll med fördel
kunnat fördelas såsom belysande tillägg och slutsatser på de andra trenne
huvudpartien av framställningen.
Något tveksam därmed står anmälaren inför den första stora
huvudavdelningen, Merkantilismen som enhetssystem, som fått svälla ut till omkring1
hälften av hela verket, fyllande hela dess första del. Intet tvivel om att
även detta parti är synnerligen givande. Här har inrymts huvudresultaten
av den omsorgsfulla detalj forskningen rörande den västeuropeiska
ekonomiska politikens historia under merkantilismens århundraden. Det
förefaller dock anmälaren som om skildringen av vissa administrativa och
ekonomiska åtgärder och strävanden inom Frankrike och England fått bliva
alltför grundlig och detaljrik för att icke skymma huvudlinjerna av
utvecklingen eller i alla händelser taga läsarens intresse väl starkt i anspråk.
Det är ytterst noggranna, i många fall synnerligen värdefulla upplysningar
som författaren ger om regleringen av franskt och engelskt ekonomiskt liv,
allt i dess vida och intima sammanhang med förvaltningen i övrigt, med
lagstiftning och med rättskipning århundraden igenom. Men
framställningen får nära nog karaktären av en samling specialstudier till dessa
länders ekonomiska förvaltningshistoria. För ett arbete som vill giva en
översikt av merkantilismen i dess helhet hade utan tvivel en mera
sammanfattande, till forskningens resultat begränsad skildring varit bättre lämpad.
Det myckna lärorika och intressanta, särskilt för en historiker, som
skildringen nu ger skall ingalunda förnekas.
Även från en annan synpunkt kan en viss kritik eller i alla händelser
ett ifrågasättande göras vid denna första del. Det är ju intet tvivel orn
att merkantilismen varit ett medel i händerna på den nyare statsmakt en
att övervinna den splittring och oreda som det medeltida samhället
företedde, att undanröja de många särprivilegier som stånd, korporationer och
särskilda landsändar ägde eller att nedriva hela den mellanbyggnad mellan
staten och den enskilde medborgaren som feodalismen byggt upp och sorn
den tidigare stadspolitiken i viss mån snarare ökat än minskat. För den
nya monarkien tedde sig ett nedbrytande av dessa skrankor för
centralmakten såsom en naturlig uppgift. Detta tog sig uttryck i en
enhetssträvan som särskilt i Frankrike var den nödvändiga förutsättningen för
de skilda landsdelarnas sammansmältning till en verklig statsenhet men
också för en effektiv och ledande central statsmakt. Denna enhetssträvari
betyder emellertid icke i sig merkantilistisk politik. Den fortgår med än
större konsekvens och effektivitet under den följande ekonomiska
liberalismen och upplysningen, och den franska nationalförsamlingen röjer upp
med än större kraft och följdriktighet i den bråte av feodala och lokala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
