Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1. 30 jan. 1932 - Litteratur - Svensk prosakonst 1931. Av Elof Ehnmark - Rudolf Värnlund: De frias bojor - Elisabeth Högström-Löfberg: Nära jorden - Elswig Thunberg: Resa till romanernas värld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som fyller man och hustru, när de övergiva det hem, som de med sitt
väsens rottrådar fästats vid.
Holmströms Flyktingar är både en bygdeskildring och en
arbetarskildring. Arbetarklassen får också en tolk i Rudolf Värnlunds De frias
bojor. Det är en föga enhetlig roman och den lider av påtagliga brister.
Å ena sidan handlar den om den framåtsträvande affärsmannen Henrik
Halls privata utvecklingshistoria, å andra sidan vill den skildra själva
proletärmassan som ett levande, outgrundligt väsen. Hall är själv en fattig
arbetarpojke, som under kristiden kommer sig upp genom sin djärva
hänsynslöshet och i bokens senare hälft intager platsen som De förenade
Yllefabrikernas kalle och överlägsne chef. Av en obetydlig anledning utbryter
strejk. Någon förlikning synes omöjlig, men till slut ger Hall med sig, helt
och hållet av känsloskäl: han erinrar sig av en tillfällighet sin egen
barndom och han står just som segrare i sitt livs stora kärlekshistoria.
Framställningen av det stora finansgeniet Hall, en outgrundlig skepelse i
Dreiser-stil, är inte riktigt lyckad. Läsaren får inte något grepp på honom och
man tvivlar på att ens författaren kommit honom in på livet. Intresset i
boken knyter sig till skildringen av arbetarmassan. Bäst är framställningen
av strejkens utbrott och första verkningar, med tillhörande
presskommentarer. Här har Värnlund lyckats få fram själva masspsykosen, själva
vågsvallet i massans sätt att känna och reagera. Men i fortsättningen blir det
inte lika bra. Det hela plottras bort i en mängd detaljskildringar av mera
likgiltigt slag. Trots den sympati, Värnlund visar föremålet för sin
skildring, är det en föga smickrande bild av den svenska arbetarklassen, han
lämnar. Själva uppslaget, att litterärt belysa en strejkkampanj med dess
oroligheter och skilda känslostämningar, är något nytt hos oss, och det är
därför beklagligt, att Värnlund icke förmått utnyttja det.
De riktiga bönderna äro sparsamt företrädda i årets bokflod. Det kanske
beror på att den traditionella bonderomanen hos oss utnyttjats ända till
schablonmässighet. Elisabeth Högström-Löfbergs Nära Jorden kan
emellertid inte betraktas som ett efterklangsverk, ehuru denna roman inte
framträder med nya synpunkter eller ny teknik. Författarinnan är väl
hemmastadd i sitt ämne, hon besitter både sakkunskap och kärlek till uppgiften.
Huvudpersonen i hennes bondeskildring från den sörmländska landsbygden,
Lars Ersson i Nygård, är en ståtlig typ, självsäker, stolt och karsk, snar i
repliken och målmedveten i handling. Felet med romanen är framför allt,
att den är alldeles för lös i fogningarna. Författarinnan är alltför begiven
på att berätta anekdoter och citera traktens bevingade ord, hon presenterar
alldeles för mycket onödigt folk och är obehövligt noggrann i att få med
hela den sörmländska socknens topografi. Boken är på en gång roman och
novellsamling. Den visar emellertid goda tag och har många väl fångade
typer och situationsbilder och den är framför allt genomandad av en varm
och äkta kärlek till jorden och till bondens strävsamma men fria och
friska liv.
Till andra domäner för oss Elswig Thunberg i Resa till
romanernas värld. Det är en bok med både gäckeri och allvar i. Romanernas
värld visar sig vara detsamma som äventyrsromanernas värld och kärnan
i Elswig Thunbergs bok är också en historia i kriminalromanens stil. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
