Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 1. 30 jan. 1932
- Dagens frågor
- Budget och remissdebatt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DAGENS FRÅGOR
Den 30 januari.
Budget och remissdebatt.
I årets statsverksproposition bär inkomstsidan i långt
högre grad än utgiftssidan kristidens signatur. Trots en
obestridlig vilja till sparsamhet har det icke lyckats finansministern att
nedpressa de egentliga statsutgifterna med mer än omkring 1,7 milj. kr.
och man undgår icke intrycket, att beskärningspolitiken ej genomförts över
hela linjen med verklig konsekvens och målmedvetenhet. Man observerar
sålunda — för att blott nämna ett par exempel — att det vid 1930 års
riksdag i hastigt mod genomtrumfade och illa disponerade skolanslaget på
8,8 milj. kr. alltjämt upptages att utgå efter oförändrade grunder, trots att
med en annan och rättvisare fördelning av detsamma ett även från
besparingssynpunkt ingalunda betydelselöst resultat skulle stå att vinna. På
femte huvudtiteln bibehålles fortfarande den principiellt oriktiga och
kostsamma men till sin praktiska effekt ytterligt tvivelaktiga anordningen med
beredskapsarbeten. I fråga om ett sådant ekonomiskt bagatellartat men
dock fullständigt onödigt anslag som det s. k. fredsanslaget har
utrikesministerns självövervinnelse icke sträckt sig längre än till en reducering med
några tusental kronor.
Även beträffande avvägningen av besparingarna mellan de olika
huvudtitlarna saknas icke anledning till erinringar. Den minst sagt styvmoderliga
behandlingen av försvaret måste ingiva de allvarligaste bekymmer för
framtiden. Visserligen säges meningen vara att nästa år taga igen en del
av dessa nedprutningar, men ingen som helst garanti finnes för, att detta
också blir fallet. Om avsikten verkligen varit att endast tillfälligt nedskära
vissa anslag, varför har man inte då i stället tillgripit en sådan utväg som
att exempelvis under något år eftersätta underhållet av försvaret tillhöriga
byggnader m. m.? Med kännedom om mentaliteten inom riksdagens
vänstermajoritet äro tyvärr farhågorna för, att dessa anslagsuppskov bliva av
bestående natur, ingalunda ogrundade. Risk föreligger då för, att 1925 års
försvarsordning kommer att alldeles brytas sönder.
För att täcka bristen i statskassan har finansministern stått inför
nödvändigheten att genom skattehöjningar uttaga icke mindre än 74 milj. kr.
Det största intresset har utan tvivel den extra beskattningen av inkomst
och förmögenhet tilldragit sig. Man får tro hr Hamrins vid en
nationalekonomisk diskussion i Stockholm uttalade försäkran, att han erhöll
uppslaget till denna nya skatt, innan han ännu tagit del av
bolagsskatteberedningens betänkande. Eljest ansluter sig densamma likväl principiellt nära
till en linje i denna kommittéutredning. Det är i och för sig förvisso en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 27 21:53:39 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1932/0043.html
