Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. 14 mars 1932 - Statstanke och kyrklig självstyrelse. Av Erik Schalling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68 ERIK SCHALLING
i andliga frågor. De ekonomiska och administrativa däremot
ha alltsedan reformationen dirigerats och kontrollerats av
statsmakten. I dessa yttre eller »världsliga» angelägenheter är
också förbindelsen mellan stat och kyrka i överensstämmelse
med lutherska grundsatser mycket nära. Hela det prästerliga
avlöningssystemet utgjorde efter reformationstidens
omgestaltningar i viss mån en parallell till den från 1600-talet med
avseende å den militära och den lokala civila
förvaltningsorganisationen (landsstaten) tillämpade indelning, där varje
befattningshavare hade sig på lön anslagna boställen samt anvisning
å hemmansräntor och kronotionde. Så till vida förelåg dock,
oavsett den omständigheten att prästerskapet åtnjöt ytterligare
en tiondekategori, prästtionden, som dock hade samma ursprung
som kronotionden, en skillnad, nämligen att större delen av de
prästerliga boställena ej upplåtits av kronan utan skänkts av
enskilda eller menigheter, samt att prästeståndet (såsom
riksstånd) genom de prästerliga privilegierna erhållit en garanti
från statens sida för orubbligheten av detta prästerliga
»indelningsverk». Den föreställning om rättigheter för de olika
församlingarna till de prästerliga avlöningstillgångarna, som
i anknytning till liberala tankegångar gör sig gällande från
1800-talets mitt, var fullkomligt främmande för detta system, i vilket
prästen snarare var församlingens förman än dess tjänare.
Genom 1910 års prästerliga lönelagstiftning hava privilegierna till
största delen upphört att gälla i angivna hänseende och utgöra
ej längre något hinder för en rationell omgestaltning av
löne-och förvaltningssystemet. I viss mån har en sådan nyordning
ägt rum med stöd av nämnda lagstiftning, som gjort
församlingarna mera direkt än förr intresserade av de fasta
lönetillgångarnas ekonomiska skötsel. Denna torde dock alltfort vara
av större vikt för kyrkan i dess helhet och därigenom för staten
än för varje enskild församling.
Förhållandet mellan stat och kyrka har en avgörande
betydelse för frågan om den statliga kontrollens umbärlighet. I
Sverige är icke stats- eller folkkyrkan en utbildad korporation,
ett juridiskt samfund med egen beskattningsrätt, med rätt att
mottaga gåvor och testamenten samt att kära och svara i
rättegång. Enligt 1686 års kyrkolag är den kyrkliga verksamhetens
uppehållande en plikt och uppgift för den svenska staten. Om
man åsyftar införande av en ordning, där kyrkan i praktiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
