Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. 14 mars 1932 - Gustav Adolf och Livland. Av Ragnar Liljedahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAV ADOLF OCH LIVLAND
Av FIL. Lic. RAGNAR LILJEDAHL
Det historiska sammanhang, som Gustav Adolfs livländska
politik vanligen insattes i, är kampen mellan protestantism och
katolicism. Gustav Adolf hade ärvt sin plats i denna strid.
Fullföljandet av Karl IX:s strävanden att avvärja de med
Sigismunds tronanspråk intimt förenade motreformatoriska
anslagen mot Sverige ledde logiskt till erövringen av Livland
1617—1629. För detta land betydde föreningen med det svenska
väldet, att faran för katolicismens seger, som stundom under
den polska överhögheten tycktes överhängande, definitivt
avlägsnades. Livland blev för Sverige en av de viktigaste
byggnadsstenarna vid uppförandet av den position, från vilken
Gustav Adolf i tidens fullbordan fällde det världshistoriska
avgörandet i kampen mot katolicismen. Vid sidan av detta
betraktelsesätt har städse funnits ett annat, som under intryck
av försöken från senare hälften av 1800-talet att se »realistiskt»
tidvis spelat en dominerande roll icke minst i tyska historiska
arbeten. Livlands erövring framställes som ett led i Sveriges
strävan att bygga upp ett »dominium maris Baltici». Den
svenska politik, vars konsekvent fasthållna mål varit ett välde
kring Östersjön, existerar väl huvudsakligen i tysk,
konstruktiv fantasi. Här skall emellertid dess verklighetshalt lämnas
därhän. Framhållas må endast, att detta betraktelsesätt liksom
det tidigare vidrörda egentligen förbigå det livländska
problemet eller kanske snarare dränka det i vida sammanhang,
som lämna mycket begränsade bidrag till förståelsen av vad
den svenska erövringen av Livland innebar.
Ett i viss mening trängre perspektiv är påkallat, som tillåter
överblickandet och fixerandet av de orsakssammanhang vilka
i särskild grad hänföra sig till Livland. Utgångspunkt må
väljas i de ord med vilka hertigens av Kurland kyrkominister,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
