Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. 14 mars 1932 - Gustav Adolf och Livland. Av Ragnar Liljedahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAV ADOLF OCH LIVLAND
79
rade förhållandena, möjlig att infoga i respektive länders
förvaltningssystem och med tillräcklig styrka att fylla de
uppgifter, som till slut blivit ordensstatens samhälle övermäktiga.
Trots viktiga olikheter i nydaningarnas utformning låg det i
sakens natur, att dessa skulle få gemensamma grunddrag och
bliva ett uttryck för statsmaktens kamp mot korporationerna.
Gällande rätt förklarades otillfredsställande och otillräcklig
samt följaktligen i behov av komplettering. Kättskipningen,
åtminstone i högre instanser, måste bliva en statlig uppgift.
Angreppen riktades framför allt mot ridderskapen, helt natur-
ligt då dessa i långt större utsträckning än städerna försvagats
under kampen mot moskoviterna. I Estland såväl som i
Livland uppblandades de med svenskar respektive litauer och
polacker, vilka givits stora jordförläningar i dessa provinser. I
Livland ägde en fullständig nyorganisering av ridderskapen
rum. Godsprivilegierna granskades och förfoganderätten över
godsen begränsades. Man rörde vid den ömtåliga frågan om
böndernas ställning. Även städerna fingo erfara att
statstankens företrädare numera hade helt andra maktmedel än
under ordenstiden. Städerna hade dock utmärkta försvarsmedel
i den fasta organisationen och i den ofta utnyttjade
möjligheten att göra inteckningar i statsmaktens ekonomiska intres-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
