- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugoandra årgången. 1932 /
95

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DAGENS FRÅGOR

Den 14 mars.

Det är en nästan olöslig uppgift att draga facit ur det
underbara äventyr som Ivar Kreugers bana har utgjort,
innan man har fått hans slutliga öde något mer på avstånd och blivit
bättre underrättad om det senaste halvårets inre händelser. Så mycket har
man emellertid sannolikt redan nu rätt att säga, att ingenting ännu kommit
fram som tyder på att hans verk skulle ha lidit av någon fundamental
ohållbarhet, förutsatt att världsekonomien hade fått fungera något så när
enligt sina gamla regler och i enlighet med sin hittills obestridda uppgift.
Tanken att sörja för en överföring av kapitaltillgången i Amerika och
England till de kapitalbehö vande länderna i olika världsdelar var i sig
själv ytterligt närliggande; och idén att säkerställa kapitalanspråken hos
låntagarna med hjälp av tändsticksmonopol innebar en intressant nyhet,
som icke kunde anses annat än affärsmässigt fullt betryggande.
Tändstickor äro visserligen ingen vara som kan väntas bli föremål för stigande
internationell efterfrågan; tvärtom har man närmast anledning att tänka
sig en utveckling i motsatt riktning till följd av elektricitetens
landvinningar. Också i och för sig föreföll det osannolikt att Ivar Kreuger i
längden skulle ha kunnat förbli så ensam om att disponera de amerikanska och
engelska kapitalisternas sparande för utländsk placering som han från
början var; det var med andra ord särdeles mycket tidsbestämt i hans
ställning. En utomstående iakttagare kände sig därför mest böjd att
visserligen tillerkänna Kreuger-koncernen en ganska hög grad av stabilitet men
att å andra sidan räkna med en framtida nedgång i dess betydelse.

När man kände lust att konstruera Kreuger-koncernens framtid på detta
sätt, så var emellertid förutsättningen att dess ledare skulle fortsätta att
iakttaga den behärskning och det sinne för proportioner som han
personligen alltid gav intryck av och som knappast föreföll saknas, när han från
början byggde upp sitt system. Det är svårt att säga, om det villkoret blev
uppfyllt till det sista. Under senare år mötte man Kreugers namn på
många punkter som hade ganska litet att göra med hans centrala uppgift
som internationell kapitalförmedlare och tändstickskung, och det var —
fortfarande för en utomstående — svårt att förklara en hel del av denna
nya aktivitet. Den kom som bekant att rikta sig mer på rent svenska
uppgifter än den tidigare hade gjort. Både orsaker till och verkningar av
denna nya fas äro svåra att överblicka.

En tänkbar och ganska ovälkommen orsak till den nya fasen kunde ha
varit, att ingenjör Kreuger på ett stadium haft svårt att placera allt det
kapital som ställdes till hans förfogande och som han ej ville avvisa; sådant

Ivar Kreuger
och framtiden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 21:05:26 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1932/0099.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free