Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. 14 mars 1932 - Dagens frågor - Ivar Kreuger och framtiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96 DAGENS FRÅGOR
medför alltid stora risker för oförsiktiga engagemang. En annan tänkbar
och ännu olyckligare tendens skulle det ha varit, om han i något slags
napoleonisk maktkänsla hade fått behov att omspänna allt. Mest
betryggande skulle tendensen åter ha varit, om den åsyftade en ny riskutjämning.
Om Kreuger räknade med att hans ursprungliga uppgifter småningom
skulle komma att inskränkas, ligger det slutligen ingenting orimligt i att
han tänkte på en successiv överflyttning till nya områden; ty just så hade
hans bana dessförinnan förlupit, från byggnadsbranschen till tändstickorna
och därifrån till den internationella kapitalförmedlingen. Allt kan i alla
händelser ej förklaras som åtgärder för riskutjämning. Särskilt Ivar
Kreu-gers påtagliga, intresse för att skaffa sig inflytande över den svenska
tidningspressen måste ha haft andra orsaker.
Men vilka motiven än må ha varit, är det givet, att verkan måste bli att
de av honom ägda företagen drogos in i en internationell konjunktur, som
icke var föranledd av verksamhetens egen art utan enbart grundade sig på
att Kreugers koncern var deras ägare. Det kommer snart att visa sig, om
denna konsekvens skall få någon större räckvidd. I nuvarande stund skulle
man önska att det ej bleve fallet.
Ty nu är det världshushållningens och särskilt det internationella
kreditväsendets allmänna upplösning som behärskar situationen. De
betalningssvårigheter Kreuger-koncernen har haft under det senaste året förefalla
åtminstone i allt väsentligt ha berott därpå och icke på några nyupptäckta
brister i dess soliditet. Det är rent löjligt små summor som icke ha kunnat
mobiliseras för koncernens behov under denna tid, medan tio- och
tjugo-dubbla belopp strömmade över den finansielle trollkarlen dessförinnan,
vare sig han ville ha dem eller icke. Detta måste åtminstone till alldeles
övervägande del ha berott på den allmänna paniken, skräcken för att släppa
ifrån sig någonting som helst, och särskilt att ge någon kredit utanför de
egna gränserna. Det var detta som förde bland andra de nordiska
länderna ifrån guldmyntfoten i september 1931; och det träffade dem eller
åtminstone i Sverige i en ny form genom att sätta Kreuger-koncernen i
enastående svårigheter.
Ivar Kreugers bortgång måste t, o. m. under de allra gynnsammaste
förhållanden ha medfört mycket allvarliga svårigheter för det jätteföretag
vars nära nog ende garant han själv var. Nu äro förhållandena naturligtvis
ur nästan alla synpunkter så ogynnsamma som gärna möjligt. Den yttre
världen har ej vetat mycket om ingenjör Kreugers vilja och förmåga att
omge sig med krafter som skulle vara vuxna arvet efter honom; den frågan
kan endast framtiden lämna svar på. Men uppgiften skall nu lösas under
en internationell kris av ovanliga mått, och anspråken äro därför mycket
större än vanligt. Om det funnes något kvar av internationell samhörighet
på det ekonomiska området, borde sådana svårigheter för världens mest
internationella företag utlösa motsvarande gemensamhet i aktion; det kanske
är lovligt att hoppas på det, men säkert att påräkna är det minst av allt.
Därförutan måste antagligen en väsentlig del av vad som har utgjort
Kreuger-koncernens centrala uppgift anses försvunnen, icke blott för
stunden utan också för framtiden.
Ur rent svensk synpunkt är betydelsen större i fråga om prestige och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
