Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. 14 mars 1932 - Dagens frågor - Vår utrikes- och handelsledning under krisen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 105
I remissdebatten betecknade en slagfärdig västgötabonde den gravlika
tystnaden kring handelsdepartementet som signifikativ för denna kris.
Och han tillspetsade sitt yttrande därhän, att den svenska allmänheten
kände bättre den engelske handelsministern Runcimans namn än hans
svenska motsvarighet hr Hanséns. Den nuvarande handelsministern är
tvivelsutan en dugande man. Hans levnadsbana illustrerar
ståndscirkulationen i Sverige och utgör ett av de många beläggen för möjligheten för
en duktig karl att utan skolunderbyggnad slå sig fram till de främsta
platser. Så långt kräver hans person respekt och aktning. Att han saknar
akademisk eller administrativ utbildning kan icke heller i och för sig
föranleda någon som helst ringaktning, då vår senaste politiska historia och
icke minst den nuvarande statsministern själv bekräftar, hurusom stor
politisk duglighet avhänger av andra faktorer än formella meriter. Men
även orn man gör denna bestämda reservation, är det icke självfallet, att
varje departementschefspost kan med fördel beklädas av vilken
riksdagspolitiker som helst, efter den optimistiska sentensen: den Gud ger ett
ämbete etc. Säkerligen åsyftade riksdagen vid tillskapandet av
handelsdepartementet något mer än en institution, vars mest bemärkta uppgift synes
lia blivit att utskifta lotterimedlen för hembygdsgårdar, musikaliska
sammanslutningar, sjuksköterskeboningar och andra föga merkantila ändamål.
Även om hr Hansen efter månaders väntan kringgärdat sig med en hird
av experter och därigenom ådagalagt sinne för reassuransens betydelse, kan
det dock icke vara ett obilligt anspråk, att vårt land i denna för
näringslivet brydsamma situation i spetsen för näringarnas departement äger en
verklig kapacitet, både med förutsättningar att effektivt företräda landet
utåt och med en förtröendeväckande auktoritet inom landet.
Utan någon lust att komma den nuvarande frisinnade regeringen i dess
helhet till livs har man rätt att fästa uppmärksamheten på det högeligen
önskvärda i att rätter man sättes på rätt plats. Åtminstone på de mest
utsatta departementschefsposterna borde det vara en allmänt nationell
angelägenhet att äga ledande och beprövade personligheter. Vilken
beundransvärd arbetsförmåga statsministern än besitter och hur stor hans
kraft att hålla trådarna samlade i egen hand än är, kan han dock omöjligen
förmå att som en modern Atlas på sina breda axlar lassa även de
viktigaste departementens bördor. Man begär icke ett larmande buller på
trumman, men inan kan ej heller önska se den Braadlandska tesen »hytte sit
skind och tige» tillämpad på aktuell svensk handelspolitik. Med den
skärpning, den ekonomiska krisen undergått, torde icke duon Ramel—Hansen
representera den erfarenhet och den talang, som alla oavsett politiska
sär-meningar A’il j a se hos dem som i rådande tidsläge företräda vårt lands
utrikes- och handelspolitiska intressen. Man kan med desto större rätt
konstatera detta, som utrikesdepartementet även rustat sig för krisens alla
besvärligheter genom att till fjärran länder transportera några av de högre
tjänstemän inom departementet, vilka enligt utomståendes uppfattning
tillhört vår utrikeslednings skickligaste, insiktsfullaste och mest drivande
krafter. Även om dylika befordrings- och placeringsfrågor äro alltför
grann-laga för att av den allmänna opinionen kunna eller kanske ens böra
bedömas, har man dock rätt att fråga sig, om ifrågavarande högre tjänste-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
