- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugoandra årgången. 1932 /
123

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. 12 maj 1932 - Reagera! Av Axel L. Romdahl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

REAGERA! 123

tekter, som för några få år sedan ritade sig själva och andra
trötta på mäandrer, palmetter och rosetter. Ornamentet är, säger
man, osakligt, lögnaktigt och därför ej blott konstnärligt utan
moraliskt förkastligt. Jå, nog kan man hålla med om, att det för
några moderna arkitekters del är osant och att det därför, när
det förekommit hos dessa, ej gjort någon glad. Men därav
följer icke, att ornamentet kan utdömas i princip. Vår tids
ornamentfattigdom och oförmåga att skapa ornament är ett
uttryck av tidens inre torftighet, glädjelöshet och saknad av
lekande skaparglädje. Skola vi ej också i detta stycke tro på
en förnyelse, som en dag skall komma, så visst som leken,
dansen är ett mänskligt livsbehov, vilket kan undanträngas till
en tid, men aldrig dödas.

Ett obehörigt förhärligande av tekniken innebär det, då man
söker utsudda gränserna mellan konst och teknik. Man
avbildar ett par på marken vilande aeroplan och skriver under
bilden: »Teknik eller konst!» Den frågan är onödig.
Flygplanet väcker otvivelaktigt en lustkänsla, en förnimmelse av
kraft och smidighet, ungefär på samma sätt som en stor
lyftande fågel. Fågeln är natur, flygplanet till människonyttans
tjänst betvingad natur. Vi vilja hoppas, att dess linjer
väsentligen äro bestämda av det ändamålsenliga. Konsten är befriad
från ändamålsenligheten, lyder först och sist andens och icke
de yttre tingens lagar. Vi undanbedja oss konstutställningar
med flygplan, motorer, badkar och toilettrumsinredningar. De
äro ägnade att förvirra begreppen.

Överhuvud ha vi en benägenhet att beundra det tekniska på
ett sätt, som är överdrivet och orimligt.

Mycket ha vi att tacka tekniken för. Den har gjort livet
bekvämare och angenämare i många hänseenden, och det vore väl
dårskap att bestrida dess vikt och värde eller att tro eller
önska, att dess sunda och följdriktiga utveckling skall låta sig
hejdas. Men därför behöver man ej vara så förgapad i teknik
och maskiner, att man tillerkänner dem ett berättigande såsom
självändamål och att man ej vågar en invändning mot vad de
fört med sig av vanskliga följdföreteelser. I denna
ofullkomlighetens värld förekommer intet plus, som ej åtföljes av ett
minus. Bekvämligheterna, de tekniska framstegen, behålla
dock helt kort sin första tjusning — när vi ägt dem en tid äro
de självklara och ovillkorligt nödvändiga. Vi ha glömt, att vi

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 27 21:53:39 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1932/0127.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free