Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. 12 maj 1932 - Det nya Litauens problem. Av Lennart Hartmann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET NYA LITAUENS PROBLEM 147
dessa inkräktare. Efter denna ryska fara följde en ny tysk. Ur
trupperna i Balticum hade von der Goltz skapat en armé som
försökte upprätta en egen tysk stat i Kurland och Litauen.
Dessa s. k. Bermondt-trupper hade ingen annan möjlighet att
uppehålla sig än den civilbefolkningens förråd kunde erbjuda.
För litauerna och letterna voro de intet annat än rövare, som
måste fördrivas.
Det var inga känslor av tacksamhet det nya Litauen hyste
mot Tyskland efter dessa erfarenheter. Ruhr-ockupationen
erbjöd ett tillfälle att profitera av grannens svaghet, som
litauerna begagnade för att iscensätta Memel-kuppen. Till sin
typ förefaller den som en ren kopia av den polska
Vilna-manövern. Eftersom denna fråga då låg oavgjord på
ambassadörkonferensens bord, ligger det nära till hands att i Memel se ett
förslag till kristligt utbyte. I varje fall blev utgången sådan:
den 16 februari 1923 erhöll Litauen suveränitet i Memel, och
den 14 mars tillerkändes Polen större delen av det gamla
Vilna-guvernementet. Sedan dess har den litauiska styrelsen i
det förvärvade området icke varit ägnad att förbättra
förhållandet till Tyskland, och den ömsesidiga misstämningen har
påverkat särskilt den ekonomiska politiken.
Vad som ger Litauen ett speciellt intresse för politisk
betraktelse, är just folkets förmåga att trots utomordentliga
svårigheter bevara sin nationella egenart och skapa förutsättningar
till eget statsliv. Under tiden 1865—1905 gällde det framför
allt att bevara så primära ting som språkkunnigheten och den
lägsta bildningen. När den offentliga undervisningen
kriminaliserades fingo hemmen övertaga rollen att lära barnen läsa
och skriva. Det måste ske i hemlighet under risk för
trakasserier. Men det lyckades så väl, att den officiella ryska
folkräkningen av år 1897 icke fann mer än 45 % analfabeter i Litauen,
mot 60 % i Polen och 75—85 % i det egentliga Ryssland. Med
samma framgång reste sig den litauiska kulturviljan mot
tryckförbudet. I Ostpreussen, och främst i Tilsit, arbetade flera
hemliga tryckerier med anonyma medarbetare för att hålla
uppe det nationella självmedvetandet. Det hjälpte inte att
gränspolisen sköt på varje misstäixkt, och att myndigheterna
anställde täta husrannsakningar där innehav av förbjudna
tryckalster straffades med deportation till Sibirien. Hela folket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
