Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 3. 12 maj 1932
- Dagens frågor
- Efter Kreugerkatastrofen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DAGENS FRÅGOR
Den 12 maj.
Efter Kreugerkatastrofen.
Utländska iakttagare lära med beundran ha konstaterat
det svenska folkets lugna hållning inför
Kreugerkatastrofens sensationella händelseförlopp. Vi svenskar ha sannerligen ingen
anledning att av falsk blygsamhet undanbedja oss detta beröm, även om vi
skulle tvivla på äktheten av den medkänsla, som här och var kommit till
uttryck. Sverige har tagit de hårda slagen med lugn och behärskning, och
denna hållning har otvivelaktigt bidragit till att i någon mån mildra den
moraliska förlust, som avslöjandena i Kreugerskandalen tillfogat vårt land.
Det har också bekräftats, vad man hade anledning att antaga, nämligen att
Sverige sedan gammalt äger en betydande goodwill i den internationella
värdesättningen, tack vare insatser på det kulturella och mellanfolkliga
arbetets områden och icke minst genom det förtroende för redbarhet och
skicklighet som svenska affärsmän, ingenjörer och exportföretag förvärvat
sig. Detta kommer oss nu till godo. Ivar Kreuger var för övrigt i så hög
grad en internationell personlighet, stödd på världsfinansens förtroende och
arbetande med dess resurser, att det moraliska ansvaret för den bristande
kontrollen icke kan läggas helt och uteslutande på hans svenska företag och
medhjälpare, även om man med förvåning och beklagande måste konstatera
den betänkliga brist på kritik och omdöme, som här uppenbarats.
När Kreugerkatastrofen snart nog blev Kreugerskandalen, med
häpnadsväckande avslöjanden om den bortgångne finansmannens bedrägliga
förfaranden under en följd av år, föllo de sista illusionerna om det sagolika
ekonomiska företag, i vilket vårt lilla land ansågs spela en så betydelsefull
roll. Den något sentimentala syn på katastrofen, som först framkom på
en del håll i pressen, försvann hastigt. »Kreugerromantiken» har nu blivit
ett slagord, i vilket en nyktert resonerande och tidsenligt orienterad svensk
inlägger sitt djupa förakt för ett tidsskede, vars stolta och nyss dyrkade
symboler ligga i grus och spillror. Den hastiga omsvängningen är typisk
för svenskens benägenhet för snabba omvärderingar. »Den andra
storhetstidens» ekonomiska bragder inge honom nu endast misstro, han svärmar
redan för en nationell självhushållning efter stränga, gammaldags
principer. Arbete och sparsamhet ha överallt blivit läpparnas bekännelse. Den
djärva företagsamheten, den oavbrutna välståndsökningen ha inte många
förkunnare i dessa dagar. Det verkar rent av som om man på vissa håll
är angelägen om att vi skola göra oss så små och fattiga som möjligt. Det
är reaktionen mot den överdrivna berömmelse och på sistone besvärande
uppmärksamhet, som Kreugerepisoden förskaffat vårt land.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 27 21:53:39 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1932/0164.html
