Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. 12 maj 1932 - Dagens frågor - Efter Kreugerkatastrofen - Proportionalism in absurdum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162 DAGENS FRÅGOR
den förståelse för lägets krav, som den mäktiga svenska
arbetarorganisationen förmår ådagalägga. Penningpolitikens ledning och det svenska
kreditväsendets fasthet äro också faktorer av avgörande betydelse för den
ekonomiska krisens övervinnande. Jordbrukets möjligheter att genomkämpa
depressionen äro i hög grad beroende av dessa.
Den hårda verklighetens tid som vi nu gå till mötes, skall rensa bort
mycket sjukt och förskämt i våra dagars svenska samhälle. Det ärliga,
solida arbetet måste åter komma till heders. Den hemsökelse, som drabbat
oss, måste bli en väckelse till moralisk pånyttfödelse, starkare
ansvarskänsla, allvarligare livsföring. Detta är det väsentliga, som icke får
undanskymmas av ögonblickets ekonomiska bekymmer. Efterkrigsårens
mentalitet har satt djupa spår i det svenska samhällslivet, men ännu ha vi rätt
att tro att roten är frisk. Det sunda, starka och livsdugliga hos den
svenska nationen berättigar oss till hoppfullhet och tro på framtiden.
Det är välbekant, att landets 100-procentiga
protektionister funnit exc. Ekmans spannmåls- och
sockerregleringar konstiga och trassliga. Även om detta omdöme understundom kan
tillskrivas mindre god vilja att fatta regleringssystemens alla subtilare
finesser, ligger det säkerligen ändock något i det ofta upprepade omdömet,
att hr Ekman i valet mellan två lösningar — en enkel och en komplicerad
—• osvikligt föredrar den senare. Sådan är vår nuvarande statsminister, och
folket torde böra respektera faktum. Denna konstruktiva begåvning har
nu icke inskränkt sig till den halvstatliga agrarmonopolismen utan även
sökt sig utlopp inom den praktiska statsrätten. Vårt hittills jämförelsevis
enkla proportionalistiska valsystem — vilket man med adjunktsexamen i
matematik eller aktuariebildning mycket väl kunnat in i minsta detalj
bemästra — har befunnits böra ytterligare kompliceras. Landets gummor och
hembiträden ha hittills haft en för enkel uppgift, då de med lätta steg och
omisskännlig iver fullgjort sin medborgerliga rättighet. De ha bara haft
partibeteckningar och kanske ett halvt dussin listor därinom att välja på.
Nu skola de rösta på av justitiedepartementet iordningsställda siffror jämte
två namnserier, överst lokallistan och underst rikslistan. Med den höga
allmänna och politiska bildning, som vi enligt turistreklamen äga, torde de
båda nya vägledande anordningarna, numret och rikslistans
topprepresentanter, erbjuda fullgoda garantier mot varje tveksamhet och villrådighet
från väljarens sida.
Allvarligt talat kan man från sträng matematisk synpunkt förstå en
proposition som regeringens rikslisteförslag. Det ligger något germanskt
över denna aritmetiska rätlinjighet, som icke känner sig tillfredsställd med
mindre varje parti på pricken fått vad som, i händelse riket betraktas som
valkretsenhet, motsvarar dess andel i väljarkåren. Typiskt är också, att
Tyskland fått leverera ritningarna till det projekterade valsystemet.
Från teknisk synpunkt är tvivelsutan det nu föreliggande förslaget
överlägset de sakkunnigstämplade arrangemang, som år 1928 växte fram ur
hr David Bergströms partisekreterarbegåvning och som då till ingen åtgärd
lades på justitiedepartementets bord. Denna överlägsenhet är dock i och
för sig ett klent specimen för en grundlagsreform. Kvar står trots all
Proportionalism
in ab sur dum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
