Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. 12 maj 1932 - Dagens frågor - Proportionalism in absurdum - Seminarierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164 DAGENS FRÅGOR
metoden och transporterandet av några mandat fram och tillbaka mellan
partierna vore landets viktigaste angelägenhet under denna
bottendepression. Nog borde hr Ekmans andra statsministertid vara värd ett skönare
slut än ett uppgivande av spelet därför att valsättet icke får ytterligare
tilltrasslas och mekaniseras. Visserligen bli vi utomlands prisade för det
kallsinniga lugn, varmed vi möta dagens alla Kreugerfalsarier, men
sannolikt skulle man anse lugnet ha tagit hart när galghumoristiska uttryck, om
vi mitt upp i alla bekymmer förstora den jämförelsevis bagatellartade
utjämningen till kabinettsfråga. En sådan förefaller desto mera besynnerlig,
som riksdagens partier i sitt ståndpunktstagande till regeringsförslaget i år
lika litet som tidigare inlägga några politiska synpunkter och regeringen
dessutom torde sakna alla möjligheter att utöva någon press på någon enda
riksdagsledamot. Kabinettsfrågan skulle därigenom inskränkas till ett
desperat utslag av maktlöshet, vartill f. ö. icke exempel från vår tidigare
parlamentariska historia saknas. Sedan först bondeförbundet i partimotion
obetingat ställt sig på avslagslinjen och konstitutionsutskottet nu med
överväldigande majoritet avstyrkt, synes propositionens öde vara oåterkalleligt
beseglat. Proportionalismen har blivit endast ett hugskott rikare.
Till sist bör icke helt fördöljas, att propositionen lockat fram ur
rösträttshistoriens glömska ett en gång i tiden brännbart namn: Mossebo. I
bondeförbundets nyssnämnda partimotion skymtar tanken på att åtskilja
land och stad, även om namnet icke utsäges. Vid behandlingen nyligen i
riksdagen av en högermotion om spaltad valsedel även för
Andra-kammar-valen spårade man hos konstitutionsutskottets ordförande samma tankegång
såsom motiv för avslag; den spaltade sedeln skulle kunna underlätta
samverkan mellan land och stad och borde därför avvisas. Med nuvarande
val-och parti-system synes Mosseboprogrammet uteslutande anakronistiskt.
Omsatt i verkligheten innebure det ett slags klass- eller ståndsval med
förtryckande av landsbygdens sociala minoriteter såsom partitaktiskt slutmål.
Visserligen kan intet valsystem uppfylla allan rättfärdighet, men
sannerligen vore Mossebo det minst rättfärdiga. Dess införande vore att ta
vallagen till hjälp för att öka den sociala spänningen i landet.
Seminarierna. Genom propositionen n:r 143 och därav framkallade
motioner har frågan om folk- och småskolcoeminariernas
omorganisation förts in i den högst aktuella politiken.
Vi erinra därom att 1929 års riksdag fastslog, att den statliga
folkskole-seminarieorganisationen hade blivit uppenbart för stor i förhållande till
lärarebehovet. I den skrivelse, vari särskild utredning begärdes, framhölls
bl. a., att man kunde vänta, att genom kommunikationernas utveckling och
en ökad samverkan mellan närliggande kommuner vid lösningen av
skol-organisatoriska spörsmål en avsevärd minskning av lärareantalet skulle
möjliggöras. Innevarande års riksdag har, som bekant, nyligen fattat ett
viktigt beslut, som kommer att främja en sådan folkskoleväsendets
rationalisering i dessa nativitetsminskmngstider, samt begärt ytterligare utredning
i ärendet.
Seminariesakkunnigas utredning av den 23 december 1930 stannade
emellertid i påfallande hög grad vid status quo: 616 folkskollärare skulle ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
