Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. 17 juni 1932 - Katolsk samhällsuppfattning i våra dagar. Av Elmo Lindholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190 ELMO LINDHOLM
ningarna. Tydligast gäller detta i fråga om inställningen till
de grundläggande samhällsmoraliska frågorna.
Quadragesimo anno ntkom för att fira 40-årsminnet av den
berömda encyklikan Eerum novarum av 1891, i vilken Leo XIII
tog ställning till arbetarfrågan och förvånade världen genom
en klart uttalad arbetarvänlig inställning. I många stycken
har denne kloke och vidsynte påve föregripit utvecklingen, och
redan 1891 uttalade han en mängd tankar och krav, som först
långt senare mognat till förverkligande. Visserligen angrep
han på det skarpaste den socialdemokratiska doktrinen och tog
särskilt den privata äganderätten i försvar, men samtidigt
utvecklade han ett vidsträckt socialt reformprogram. Arbetarens
människovärde betonas, han får ej bli blott ett verktyg utan har
rätt att kräva med andra jämbördig ställning som medborgare.
Det betonas, att föreningsrätten och således
fackföreningsrörelsen, vilken naturligtvis inte alls i grunden behöver vara
socialdemokratisk, är ett absolut nödvändigt korrektiv i
storindustriens tidevarv, i den individualistisk-kapitalistiska upplösningen
av samhället. Individen kan ensam icke göra sin rätt gällande
mot de makter, som representera den ekonomiska
macchiavellis-men? för att använda den term, varmed den österrikiske
konservative nationalekonomen Othmar Spann karakteriserar den
ekonomiska liberalismen.
Pius XI ger i sin jubileumsencyklika först en återblick över
de lyckliga verkningarna av Eerum novarum och betonar med
skärpa dess nyssnämnda grundsatser. Skarpt kritiseras vissa
kretsars av den ekonomiska liberalismen influerade fientliga
inställning i princip till fackföreningarna. Ånyo betonas den
sociala staten gentemot liberal nattväktarstat och
laisser-faire-princip, och det framhålles, att staten i främsta hand måste
inrikta sin skyddsverksamhet på de mest behövande, de
egen-domslösa arbetarmassorna. Med glädje konstateras, att dessa
krav i allt större utsträckning blivit uppfyllda genom
statsmakternas ingripande i form av lagstadgad arbetstid, skydd
under arbete, förbud mot minderårigas användande i industrien
o. s. v. Utvecklingen har således visat, framhåller påven, att
1891 års bulla kan betecknas som en Magna Charta, som bildar
grundvalen för en kristen insats vid lösandet av de sociala
frågorna.
Som utgångspunkt för en vidare utläggning av hithörande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
