Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. 17 juni 1932 - Dagens frågor - Konungahuset och offentligheten - Vantrevnad i kulturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 215
i utsikt inför pressen som blivande livsgärning av en person, som dock
alltjämt bar titel av Sveriges arvfurste. Och ej heller de ofta
återkommande tolkningarna av familjechefens ställning vittna om något osvikligt
sinne för takt.
På grund av den moderna pressens spridning och effektivitet kan man
befara att detta sensationsmakeri kring kungliga familjetilldragelser och
toaletter, om det tillåtes fortsätta, inom överskådlig tid utplånar varje spår
av öppen och frimodig vördnad för dem, som i all sin mänskliga bräcklighet
dock äro Sveriges Rikes synliga företrädare. För dem, som alltjämt i
Sveriges konungakrona vilja se en värdefull moralisk tillgång för vårt
samhällsliv, är det därför angeläget, att den upplysta allmänna opinionen
reagerar mot denna falska och tarvliga popularisering, och att den
kungliga familjen själv genom värdig tillbakadragenhet hindrar profanering av
sitt privatliv.
Vantrevnad i
kulturen.
Under loppet av ett par år har den svenska pressen blivit
riktad med en bit snårig underskog — den delvis helt
kuriösa, delvis ej intresselösa floran av tidskrifter för »debatt» av
mestadels litterära eller allmänt kulturella frågor. I viss mån sammanhänger nog
detta fenomen med ett allvarligt publicistiskt problem, nämligen
proportionerna inom dagspressens värld mellan kulturella, politiska och allmänt
nyhetsförmedlande avdelningar. Problemet är på intet sätt nytt, och varje
något så när initierad vet, att ledande pressmän göra vad de kunna för att
i möjligaste mån avväga dessa proportioner rimligt. Den yttre
sammankopplingen av kulturell orientering och dagsnytt medför utan tvivel stora
svårigheter. Men i varje fall skulle en förvandling efter vissa utländska
mönster till blott och bart nyhetspress knappast vara önskvärd ur nationell
bildningssynpunkt. Och skall det litterära o. s. v. renodlas i debattorgan,
som förege en redaktionell ståndpunkt »över partierna» — då må man se
till, att man inte tvärtom renodlar och utger för »kulturell debatt» det som
skulle botas: sensations j akten efter det mest aktuella och
uppseendeväckande, andra olämpliga intressen att förtiga.
Bland de samtidor, som föranleda dessa rader, kan en eller annan såsom
experiment ha något att betyda. Man skulle också kunna tillskriva dem den
nytta, som ligger i att unga och otämda röster få sjunga ut sin sturm und
dräng, vilket i så fall snart borde ha till följd, att de bleve utvecklade.
Tyvärr tycks målbrottsstadiet, sålunda uppmuntrat, ha en tendens att
förbliva evinnerligen — och intet är ledsammare än vanemässig och
välrepete-rad sturm und dräng. Säkerhetsventilen har nog en viktig uppgift, men den
får hanteras med skicklighet, så att inte de skadliga materierna utsläppta
i frihet bli ännu farligare. Och en publikation avsedd att ge fritt lopp åt
mer eller mindre ungdomliga komplex kan lätt ge ett sådant resultat som
den tidning för litterär och social »kontakt», som för ett år sedan utgavs
av några »unga skalder» och kommunistiska författare. Den blev veterligen
ett enda nummer gammal; men detta lär ha sålts massvis, tack vare en bit
pornografi. — I jämförelse med ett sådant experiment är experimentet
»Fönstret» rentav en byråkratisk institution. Men det kommer ju an på vad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
