Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. 17 juni 1932 - Dagens frågor - Den irländska nationalismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 221
norm för Irlands, har emellertid i skarpa ordalag låtit Irland förstå, att
därest de Valera fasthåller vid sina krav, kommer fristaten ej att få bli
representerad på imperiekonferensen i Ottawa.
Det irländska problemet är som framgår av denna studie ingen
motsättning mellan olika tänkesätt; det är två nationalistiska partier som
rivalisera. Tvedräktsandan från klanernas tid tycks ej vara död. Den redogörelse
för de förda förhandlingarna, som inför engelska underhuset avgivits av
Thomas, och vari de Val eras politik kommit att stå i en ytterligt säregen
dager, icke minst genom att han öppet synes ha uttalat sin avsikt att »taga
hämnd» för övergrepp så långt tillbaka i tiden som under 1100-talet, har
ådagalagt en förnyad skärpning av motsättningarna. Och dock borde
det nya Irland under fristatens hägn kunna i lugn återknyta trådarna till
det stora förflutna. Under sex- och sjuhundratalen var Irland den
västerländska kulturens förlovade land; där grundades Europas första universitet,
och över den gröna ön gick den kulturström, som sedan via den franska
gotiken och den italienska renässansen bundit samman det moderna
västerlandet med den klassiska antiken. Irland har ett rikt arv att förvalta, och
man får hoppas, att inbördes söndring och nedärvd grälsjuka ej skall än en
gång kunna kväva den förnyelse, för vilken så många irländska patrioter
kämpat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
