Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. 28 aug. 1932 - Den danska jordbrukskrisen. Av Emanuel Björck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN DANSKA JORDBRUKSKRISEN 233
få sina förslag igenom i Landstinget måste den ha stöd jämväl
från något av oppositionspartierna. Det lyckades slutligen
Stanning att komma till en uppgörelse med det konservativa
partiets ledare Christmas-Möller. Denna uppgörelse, som går
under namnet »Kriseforliget av oktober 1931», innebar att det
skuldsatta jordbruket skulle få en statshjälp i form av lån med
återbetalningsskyldighet allenast under förutsättning av viss
höjning av prisen på jordbruksprodukterna. För detta
ändamål anvisades 30 miljoner kr. Samtidigt anslogos 12 miljoner
kr. till de arbetslösa. Mot förslaget röstade det speciella
jordbrukspartiet »Venstre», Madsen-Mygdals parti, som icke ville
vara med om fattighjälpen till jordbruket. Man torde dock
senare ha försonat sig med detta stöd. I realiteten blev det lika
mycket en subvention till kommunerna som till de skuldsatta
jordbrukarna. Hade detta stöd icke beviljats, skulle
kommunerna icke ha fått in sina skatteintäkter. Det hade då blivit
nödvändigt för staten att träda hjälpande emellan.
Men denna hjälp var icke tillfyllest. Det visade sig snart,
att om alla, som voro berättigade, skulle få hjälp, så räckte det
anvisade beloppet icke. Man måste anvisa minst 18 miljoner
kr. ytterligare. Det blev nya förhandlingar mellan partierna.
Meningarna bröto sig hårt emot varandra.
Eegeringsparti-erna ville fortsätta på subvenfionsvägen. Madsen-Mygdal och
Christmas-Möller yrkade på en nedsättning av jordbrukets
fastighetsskatter från 53 miljoner kr. till 13 miljoner kr.
(förkrigstidens belopp). Gång efter annan avbrötos
förhandlingarna men upptogos på nytt. När man enats om
understöds-linjen, uppkommo nya tvister om sättet att skaffa täckning
för utgifterna. Madsen-Mygdal ville ha en nedsättning av
löner och socialutgifter med 15 procent. Till sist lyckades man
dock komma fram till en uppgörelse. Den kallas »Kriseforliget
juni 1932».
Denna uppgörelse, som alla partierna biträdde, innebär en
omläggning av den gamla understödspolitiken. Man beviljade
ett anslag för ändamålet av 50 miljoner kr. Kegeringen hade
föreslagit, att detta belopp skulle täckas med 41 miljoner kr.
i direkta och 9 miljoner kr. i indirekta skatter. Vid
uppgörelsen bestämdes, att det mesta av täckningen skall utgå ur
indirekta skatter, varjämte fastighetsskatterna för jordbruket
skola nedsättas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
