- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugoandra årgången. 1932 /
256

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

256 DAGENS FRÅGOR

tillåtet att uttala den förhoppningen, att icke också han, liksom en gång
Värner Rydén, kommer tillbaka efter endast en kortare karantänstid.

De politiska verkningarna av hr Ekmans fall kunna bättre bedömas
efter valslaget. Redan nu kan man se att de måste bli betydande och
att de icke komma att inskränka sig till förändringar i det frisinnade
partiets parlamentariska ställning. Det är för övrigt möjligt, jå
sannolikt, att verkningarna icke bli så förödande för det frisinnade partiet,
som många synas tro. Detta parti har djupa rötter i valmanskåren, och
det kan, åtminstone i vissa delar av landet, påräkna en anslutning som är
tämligen oberoende av fluktuationerna på den politiska börsen. Partiet
måste dock vara berett på mandatförluster, ty otvivelaktigt har den
Ekmanska katastrofen ökat bondeförbundets dragningskraft på vissa
frisinnade lantmannaelement. Även om det frisinnade partiet skulle lyckas i
stort sett bevara sin andrakammarrepresentation blir dock dess politiska
maktställning starkt beskuren. Vågmästeriet var i hög grad förbundet med
hr Ekmans personliga ställning och parlamentariska
manövreringsskicklighet. Det finnes ingen inom partiet som kan övertaga den lediga
vågmästaresysslan. Däremot lär det finnas aspiranter inom bondeförbundet.

Den politiska förtroendekris, som vi nu råkat in i, gäller emellertid icke
blott ett visst parti. Krisen går djupare och bredare fram. Den riktar sig
mot hela det parlamentariska systemet, jå den gäller demokratien som
politisk styrelseform. Förtroendet till det offentliga livets män har fått en
knäck, och det repareras icke genom personliga räfster och inre
partiuppgörelse. Snarare är det troligt att dessa mer eller mindre offentliga
uppgörelser komma att öka olusten och ge bättre chanser åt
ytterlighetsrikt-ningar, som, påverkade av händelserna utomlands, vilja här i landet
omplantera en politisk ideologi och ett system, som icke gärna kan ha
någon större resonans hos vårt folk men som i denna kristid, då förtroendet
för de gamla institutionerna och de gamla partierna sviktar, fångar
lättrörda sinnen. Visserligen är självstyrelsetanken i vårt land djupt rotad i
folkmedvetandet, men det parlamentariska systemet i dess nuvarande
utformning är behäftat med så många och uppenbara brister — icke minst
i fråga om folkrepresentationens arbetsmetoder — att det erbjuder ett
tacksamt agitationsämne för dem som kräva icke blott nya män och nya
metoder i vårt politiska liv, utan en fullständig brytning med det
parlamentariska systemet.

Då i en tidning den frågan ställdes: »När man inte kan lita på landets
högste ämbetsman, på vem skall man då kunna lita?» så innebar denna
fråga, om hänsyn tages till den bana som bragt hr Ekman fråm till rikets
högsta ämbete, ett allvarligt angrepp mot en av demokratiens
grundprinciper. Han var den förste kroppsarbetaren på statsministerposten. För
alla dem, som häri sågo något stort och betydelsefullt, måste det vara
säll-sport bittert, att just han också skulle vara den förste statsminister, som
föll för misstanken att ha använt sin offentliga ställning för ändamål, som
voro främmande för statens bästa. Det skulle av demokratiens kritiker med
en viss rätt kunna sägas, att icke ens Henning Hamilton låtit förleda sig
att på detta sätt glömma den allmänna tjänstens ansvar. Händelser som
denna sätta djupa spår, även om man nu, närmast med tanke på landets
anseende och för att undvika att ge partipolitisk färg åt diskussionen om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:17:22 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1932/0260.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free