Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. 17 okt. 1932 - Liberalismens frihetsdoktrin. Av Carl Arvid Hessler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
andra terminologiska lån, som är sociologiskt och heter
»samhället». Betydelsen av Mills samhällsbegrepp låter sig här icke
fixera och klart avgränsa, men samhällets normsystem eller vad
Mill kallar »reglerna för vårt uppförande» sönderdelar han i
tvenne kategorier, lagen och den allmänna meningen. En
individs rättskränkning kan alltså beivras med tvenne medel,
beroende på dess natur, det lagbestämda straffets fysiska tvång
eller den allmänna opinionens moraliska tryck. Men då nu Mill
har att räkna med två faktorer, som ingripa normerande i
individens liv, måste han räkna med dem båda, även då han vill
värna om individens frihet. Humboldt hade endast haft blick
för den ena. Han hade omgivits på alla sidor av en absolut
stat och dess edikt, han kände dess normerande eller — vad
värre var — dess normaliserande inflytande, och för detta
inflytande ville han sätta gränser. Mill levde icke i en absolut
stat, och därför blev för honom icke heller den
frihetsförkvävande makten en och absolut. Vid sidan av lagen ställde han
konventionen. Det gäller icke blott att skydda individen mot
det tyranni, som majoriteten kan utöva på lagstiftningens väg,
»vi behöva skydd», försäkrar Mill, »även mot det tyranni, som
den härskande opinionen utövar, mot samhällets benägenhet att
genom andra medel än de lagliga straffen påtvinga annorlunda
tänkande dess egna åsikter och bruk såsom levnadsregler». Och
han tillägger: »Det finns en gräns för allmänna opinionens
rättmätiga inblandning i den individuella självständigheten: att
finna denna gräns och skydda den mot intrång är lika
nödvändigt för ett gott samhällsskick som skydd mot politisk
despotism.»
De moment av Mills frihetsdoktrin, som hittills framdragits,
ha, då de icke sammanfallit med Humboldts idéer, åtminstone
legat i linje med hans intentioner. Mill har studerat Humboldts
arbete, han har influerats av dess självständighetskrav, och i
vissa sammanhang återger han med livligt gillande dess teser.
Men i andra sammanhang har han diskret lagt det åt sidan.
Mill var uppfostrad i den rena utilitaristiska läran, vars motto
började med orden »Största möjliga lycka...». Men om lyckan
stod ju ingenting gott att läsa i Humboldts skrift. För
Humboldt måste människan vara fri för att kunna stiga mot
storhet, för utilitarismen måste hon vara fri för att kunna försäkra
sig om sin lycka. Här divergerar Mills tankegång på en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
