Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. 17 okt. 1932 - Vår levnadsstandard. Av Hugo Heyman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÅR LEVNADSSTANDARD 291
snart utvidgad till fullständig levnadskostnadsstatistik, samt
lönestatistiken bragtes i alla länder till en förut okänd
fullständighet och fingo sitt för allmänheten lättillgängliga,
sammanfattande uttryck i indexserier. Genom sammanställning
av levnadskostnads- och löneindex sattes man slutligen i stånd
att bedöma köpkraftens förändringar eller med andra ord
levnadsstandardens utveckling.
Det sålunda utbyggda statistiska systemet lades under
krigsåren i de flesta länder i större eller mindre utsträckning till
grund för reglerande av lönerna för arbetare och anställda
genom beviljande av krigstidshjälp, dyrtidstillägg eller vad de
olika provisoriska tillskotten månde ha kallats. Till en början
var tankegången ganska allmänt den ovan angivna, att bereda
löntagarna kompensation för den minskade köpkraften eller,
om det ansågs ekonomiskt ogenomförbart för löngivaren att
sträcka sig så långt, åtminstone att komma ett stycke på väg
mot detta principiellt fasthållna mål.
Vad särskilt Sverige beträffar, förelåg en fullständig
levnadskostnadsindex, utarbetad av socialstyrelsen, i slutet av år
1916. Det är samma serie, som med vissa jämkningar och
moderniseringar alltjämt fortsätter och som angiver sig i första
hand belysa levnadskostnadernas förändringar för hushåll inom
industriarbetarklassen och med dem i ekonomiskt hänseende
närmast jämställda med bostadsort inom städer och
stadslik-nande samhällen.
Över utvecklingen av löner och inkomster i övrigt föreligger
numera en mångfald olika serier, varför också den relativa
utvecklingen av levnadsstandarden inom olika yrken och
klasser kan angivas med en viss grad av teoretisk noggrannhet.
I det följande skall med ledning av detta och annat
föreliggande material nämnas något om utvecklingen och den
nuvarande levnadsstandarden för Sveriges folk. Först synes det
dock vara nödvändigt att upptaga till betraktelse den
statistiska hållbarheten av hela systemet och de restriktioner, som
böra göras mot dess tillämplighet.
Vad först angår levnadskostnads- och prisstatistiken, torde
det icke kunna råda några berättigade tvivel på materialets
rent siffermässiga rikhaltighet och vederhäftighet. De i vårt
land tillämpade metoderna ha sin motsvarighet runt om i
världen, endast med vissa skiljaktigheter i detaljer. Dock torde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
