- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugoandra årgången. 1932 /
294

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. 17 okt. 1932 - Vår levnadsstandard. Av Hugo Heyman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

294 HUGO HEYMAN

vanligen föreställer sig, torde däremot som den måhända prin-

cipieiit och praktiskt YiMigaste lesemtionen lia taMte

verkningarna av att indexberäkningarna utföras under
förutsättning icke blott av oförändrad levnadsstandard utan även
under längre perioder av helt och hållet orubbade
förbrukningsvanor. Dessa förutsättningar torde vara ofrånkomliga,
om man överhuvud vill erhålla ett gripbart resultat av
beräkningarna, men givetvis medföra de också i ej ringa grad ett
abstrakt, jå, stundom något verklighetsfrämmande drag.
Befinner sig ett samhälle i ekonomiska uppsvingstider, stegras,
självfallet även de faktiska levnadskostnaderna utöver
indexens pekpinne. I realiteten kommer därför »oförändrad
levnadsstandard» att i dylika tider betyda återgång, social
deklas-sering. Särskilt markerat tager sig detta uttryck, när det ökade
välståndet användes till att göra till allmän egendom sådana
bekvämligheter eller nya uppfinningar, som tidigare utgjort
en lyx, förbehållen åt ett fåtal. Ej minst vår tid erbjuder
härpå många lättfunna exempel. Å andra sidan händer det
ej sällan, att dylika nyheter göra överflödiga eller åtminstone
förminska behovet av andra utgifter, som tidigare ansetts,
oumbärliga. I ekonomiskt svåra tider måste inskränkningar
ske. Inga av alla dylika förändringar komma till synes vid
indexberäkningarna. På kort sikt saknar detta i huvudsak
betydelse — förändringarna i levnadssättet äro då relativt små —
och en levnadskostnadsindex blir därför under en
förhållandevis kortvarig kristid, så som t. ex. världskriget, ett mycket gott
hjälpmedel vid de genom penningvärdets förändringar
nödvändiggjorda löneregleringarna. På längre sikt åter måste
levnadskostnadsindexens begrepp »oförändrad levnadsstandard»
bliva oanvändbart för praktisk-ekonomiska syften.

För utrönande av köpkraftens faktiska förändringar för
hushåll tillhörande vissa samhällsklasser kombineras
levnadskostnadsindexen med resultatet av förefintlig lönestatistik.
Årslönens nominella kronsumma reduceras härigenom i
förhållande till prisnivån och man kan konstruera en
reallöneindex, som visar köpkraftens fluktuation.

Utöver de erinringar, som ovan gjorts beträffande
levnadskostnadsindexens praktiska räckvidd, böra emellertid i fråga
om reallöneindexen såsom mätare av levnadsstandarden göras
ytterligare några påpekningar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 27 21:53:39 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1932/0298.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free