Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. 17 okt. 1932 - Vår levnadsstandard. Av Hugo Heyman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
298 HUGO HEYMAN
bättring på detta område. Av intresse var vid såväl denna
som den föregående undersökningen att bland hiträknade
hushåll de som representerade de lägre tjänstemännen vid lika
inkomst genomgående använda en större anpart därav till
bostadskontot och en mindre till födoämnesbudgeten än de rena
arbetarhushållen; till synes en riktigare värdesättning av
behoven.
Efter åren för sistnämnda undersökning har reallönenivån
för industriarbetarna som bekant fortsatt att i det hela stiga
ända till under intrycket av nu pågående kris. För 1930
noterades av socialstyrelsen reallöneindexen genomsnittligt 42 %
över 1913 års och för 1931 fortfarande så högt som 41 % över
denna.
Innan resultat föreligga av den nya
hushållskostnadsunder-sökningen, är det svårt att bedöma, hur denna på tämligen
kort tid vunna, väsentliga och även i jämförelse med andra
länders förhållanden rätt enastående standardförkovran
disponerats. En varnande erinran om de ovan gjorda
reservationerna mot schematisk tillämpning av löneindexen är också på
sin plats. För flera betydande yrkesgrupper, särskilt inom
exportindustrin, har stegringen gått avsevärt långsammare.
Att redan under 1931 ett betydande antal av arbetslöshet
drabbade fallit utanför lönestatistiken och i själva verket levat
under betryckta förhållanden, torde också vara uppenbart.
Vad som efter dessa reservationer likväl i stort sett varit
utmärkande för den svenska arbetarklassen utanför jordbruket
och med den i ekonomiskt hänseende närmast likställda
tjänstemannagrupper m. fl. under efterkrigsperioden, torde i
synnerhet vara en kraftigt förbättrad bostadsstandard. Den för vårt
land exempellöst starka byggnadsverksamheten har ju till
övervägande del varit inriktad på frambringandet av
bostadslägenheter av smärre typer. Naturligtvis har här skett en
differentiering, så att det i första hand varit yrkesgrupper, vilkas löner
stigit snabbt, i synnerhet sådana med jämförelsevis hög
lönenivå redan tidigare, som skaffat sig bättre bostäder; bland
dessa må särskilt pekas på byggnadsarbetare och
kommunalarbetare såsom typiska exempel på särskilt gynnade grupper.
Men även inom grupper med vida lägre, men dock relativt
pålitliga inkomster ha samma strävanden gjort sig gällande. Det
syftas härvid både på egnahemsbyggande, deltagande i koo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
