Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. 17 okt. 1932 - Vår levnadsstandard. Av Hugo Heyman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
300 HUGO HEYMAN
helt visst nå en mycket betydande anpart av ifrågavarande
arbetare, ha allvarliga försörjningsbekymmer, kan icke
betvivlas, trots den för dem bedrivna hjälpverksamheten. Hittills ha
svårigheterna i främsta rummet gjort sig gällande i
exportindustridistrikten. T. ex. i Stockholm med dess huvudsakligen
på täckande av hemmabehoven inriktade sysselsättningar har
man ännu märkt ganska litet av svårigheterna. Detta omdöme
höres även från affärshåll. Frågan är emellertid, hur långvarig
krisen blir. Ännu äro väl i allmänhet icke de egna resurserna
uttömda, men drager arbetslösheten ut på tiden, skärpas
påtagligen bekymren.
Alltsedan världskriget har Sverige haft en stor fördel i de
svenska exportvarornas relativt gynnsamma ställning på den
internationella marknaden. Under den rådande krisen har en
ganska stark tendens gjort sig gällande i riktning att utplåna
denna skillnad. Skulle denna tendens bliva bestående även
sedan en mera normal efterfrågan åter inträtt, komma härav
med all sannolikhet att för framtiden följa allvarliga hinder
för bibehållande av den under de sistförflutna åren uppnådda
standarden för dessa industriers arbetare.
Vad därefter beträffar jordbrukarna, vilka ju ofta med
avseende på välståndsutveckling uppställas som motsats till
industriarbetarna, är det lätt att övertyga sig om att de
svårigheter, som under senaste årtiondet träffat yrket, varit av den
naturen och omfattningen, att utan allvarliga och djupgående
omläggningar av driften ett ekonomiskt sammanbrott måste
befaras. Att svenskt jordbruk numera är något helt annat än
för blott så kort tid sedan som strax efter världskriget, torde
dock vara uppenbart. Omdaningen omfattar såväl
arbetsmetoder som maskinell utrustning, såväl växtföljd som sättet för
kreatursskötselns bedrivande. Måhända framför allt annat bör
nämnas, att man sökt skapa en ny ordning för avsättningen
av jordbrukets produkter. Det är allenast att hoppas, att det
stöd från statens sida, som nu icke kunnat undvaras, efterhand
skall kunna ersättas med jordbrukarnas egen självhjälp.
Att under rådande förhållanden söka mera ingående
diskutera jordbrukarnas levnadsstandard, synes mig uteslutet med
hänsyn till föreliggande materials bristfällighet och de stora
växlingarna i levnadsvillkor såväl mellan olika bygder som
mellan brukare på större och mindre gårdar. Som nämnt finnes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
