- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugoandra årgången. 1932 /
325

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7. 19 nov. 1932 - Gustav Adolfs minne och vår tid. Av Sten Engström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GUSTAV ADOLFS MINNE OCH VÅR TID 325

ver en modern historiker om Gustav Adolf. Han gjorde mera
än så: han skapade den måttstock, som vi svenskar, medvetet
eller icke, anlägga på en härskare och ledare. De mest lysande
bland hans efterföljare på tronen, en Karl Gustav, en Karl XII,
en Gustav III, ha i honom sett ett oupphinnelig^ föredöme, och
vårt folk har givit dem rätt. Vilja vi med ett enda epitet så
nära och så fullständigt som möjligt känneteckna hans
väsens-art, så finna vi intet bättre än det som utmärker själva hans
kall: konungslig. Så definitivt har han givit vårt kungaideal
dess innehåll. Det idealet har intet gemensamt med
legitimis-mens; fastmera kunde dess valspråk vara den turkiske
diktatorns bistra maxim: »Härskarmakten kan icke överlåtas,
endast erövras.» Ty Gustav Adolfs kungadöme, som på avstånd
synes oss så bräddat av självklar auktoritet, var till sitt
ursprung rent revolutionärt, och dess egentliga rättstitel var den
dag för dag förnyade erövring, som det oavlåtliga uppgåendet
i statsarbetet utgjorde. Den delen av sitt verk har Gustav
Adolf fullkomnat vid Lutzen. Vad det betytt för eftervärlden,
har Karl XII uttryckt i sina bekanta ord till Axel Löwen:
»Då konungarna av Sverige endast ha små arméer, måste de
fylla ut bristen genom att sätta in sin person.» Att sätta in
sin person — det är det yttersta kravet, vad uppgiften än må
heta, och det är endast den ledare som fyller det, som vi
erkänna.

Gustav Adolfs bild må synas oss fjärran och ogripbar. Men
vi komma icke ifrån hans gärning och de krav den ställer.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 27 21:53:39 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1932/0329.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free