Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7. 19 nov. 1932 - Pressens industrialisering. Av Eskil Sundström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PRESSENS INDUSTRIALISERING 341
skall vara till ytterligt blygsamt för att slå sig till rö med
en enda tidningsröst. Vi äro inte så skapta, att träden få lov
att växa till himlen. En trust uppstår icke därför att ett
tidningsföretags pressar snurra från morgon till kväll. Men
antar en tidningsutgivare verkliga trustformationer, blir han
strax en samhällsfara av sådant slag att pressfriheten måste
åberopas mot honom.
Vet man vem som dirigerar en tidning eller två, är mycket
av risken i de flesta fall på förhand undanröjd. Åtminstone
här i landet där industrialiseringstendenserna på tidningshåll
ännu icke hunnit alstra någon näringskollegialitet av det slag
som yppar sig i en spalternas sammansvärjning till tystnad.
Den inbördes kritikivern är hos oss påtagligt livaktig. Man
lägger nitiskt märke till sin grannes verkliga eller förmenta
små felsteg. Det eviga gnisslet tidning mot tidning kan ibland
verka Grönköping. Men även om denna mycket utpräglade
frånvaro av inbördes beundran i svenska presskretsar har sin
avgjort goda sida, blir den i alla fall som en lös vall av sand,
om en gång pressindustrialiseringen bryter in på allvar. Och
det gör den när i tidens fullbordan den rätte råkar infinna
sig i rätta ögonblicket och på rätta sättet rullar på tungan
de vackra och smältande orden amalgamering, konsolidering,
standardisering till ekonomidirektörernas förledande kör:
»Affär är affär.» Då behövs hårdare don. Pressens
industrialisering innebär en negering av begreppet pressfrihet. Och det
är icke pressen utan pressfriheten som lagen är till för att
värna. Samhället kan ej tolerera hänsynslös
kommersialisering på pressområdet. Pressen är del av den luft vi andas, ett
med vår tillvaro. Pressen gör oss i avsevärd grad till vad vi
äro och bli. En joltig och larvig press blir långt mer än joltig
film, joltig teater, joltig litteratur en fara. Det är stål i
sinnena, som tidens hårda livskamp fordrar. Ett tomt
journalistiskt förströelseideal försumpar och gör därigenom
människorna livsodugliga. Klara ögon, andlig spänstighet,
karaktär lyda kraven på nutidsmänniskan. Upphöra vi att begära
tidsenlighet av pressen, kan förfallet dränka oss fortare och
ohjälpligare än vi ana.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
