Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8. 16 dec. 1932 - Rudolf Kjellén. Några ord till tioårsminnet av hans död. Av Georg Andrén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RUDOLF KJELLÉN
NÅGRA ORD TILL TIOÅRSMINNET AV HANS DÖD1
Av PROFESSOR GEORG ANDRÉN
Rudolf Kjelléns första år föllo inom den svenska
liberalismens klang- och jubeltid under Louis de Geers ledning. Man
var i färd med att nedmylla de sista politiska resterna av det
gamla ståndsväsendet och man anade icke, att segerns tid också
skulle bli vilans och förslappningens. Som 16-årig student kom
han till Uppsala just som 80-talet gjorde sitt inträde. På ett
sätt var han i släkt med det. Pojkåren på Torso och i Skara
hade givit honom en vaken och skarp blick för naturlivet; hela
sitt liv igenom skulle han vara en intresserad ornitholog och
geolog och även i sin egen vetenskap skulle han gå till verket
med något av naturvetenskapsmannens blick och metoder.
Häri ligger det berättigade i talet om Kjelléns »naturalism».
Han skulle också dela 80-talets lidelsefulla amor intellectualis
— och denna skulle brinna med aldrig bleknande låga även
sedan den definitivt lyst honom in på andra vägar än dem,
som voro 80-talets egna.
»Åttiotalet» — det var då ungdomen och vetenskapen. Hur
kunde man ha mod att trotsa det? På andra sidan stod ju
blott historiska makter, utan stöd i sanning och rätt, främst
Första Kammaren och kyrkan. Man tvivlade icke på
sanningens slutliga seger i det tredje riket, där det icke fanns
plats för en Första Kammare och för en kyrka, kanske icke
heller för en religion. Man var ej ung och man var ej
vetenskapsman, om man tvivlade på tidens credo. Mills bok »Om
friheten», Darwins »Om arternas uppkomst» och Brandes’
Huvudströmningar voro föremål för en lika lidelsefull och lika
1 Denna artikel bygger väsentligen på ett minnestal i studentföreningen
Heimdal i Uppsala den 14 nov. 1923 och har fått bibehålla talets form.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
