Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8. 16 dec. 1932 - Rudolf Kjellén. Några ord till tioårsminnet av hans död. Av Georg Andrén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
384 GEORG ANDRÉN
formens tillkomst och karaktär, får i Kjelléns skrifter om »den
nationella karaktären i 1809 års grundlagsstiftning» (1893) och
om »den svenska grundlagens anda» (1896) en motivering, som
genom framställningens klarhet, kraft och värma var ägnad
att i vida kretsar öka förståelsen för vår författnings ursprung
ur nationella erfarenheter och tankar. Även de, som gått
längst i kritiken av denna s. k. traditionella uppfattning, ha
måst erkänna, att densamma »påtagligen innehåller en
väsentlig och beståndaiide kärna av sanning».
Omkring sekelskiftet kan man hos Kjellén märka allt
kraftigare ansatser till en nyorientering inom statsvetenskapen.
Kedan 1891 hade han mottagit kallelse att verka som e. o.
lärare i statskunskap vid Göteborgs nyupprättade högskola.
Härmed rycktes han för ett kvarts sekel bort från
Uppsalamiljön med dess traditioner för att lika länge verka i den
västsvenska handelsstaden med dess starka liberala inslag, dess
praktiska inriktning och dess bättre förbindelser med
utlandet. Banden med Uppsalavännerna, framför allt med Alin,
torde ha blivit något mindre starka men i stället skulle
Kjellén vinna nya vänner med betydelse för livet. Ingen orättvisa
torde ske om jag i detta sammanhang främst nämner Vitalis
Norström och redaktören Oscar Norén. Dessa två
representerade så att säga de olika polerna i Kjelléns eget väsen:
Norström idealisten och filosofen, en konstnärsnatur, med
dragning mot det romantiska, Norén realisten och journalisten, med
skarp blick för politiska möjligheter, en etsande stil och en
stark politisk lidelse. I en synbarligen mycket objektiv
historik heter det om Norén och hans insats i Göteborgs Aftonblad
under 1890-talet: »Norén, som var tidningens redaktör till 30
nov. 1899, följde ett program, som betydde strid mot en mängd
förhållanden inom den stora handelsstaden och särskilt mot den
då så gott som allenarådande Göteborgs Handels- och
Sjöfartstidning. Tidningens första år blevo en stormtid, under vilken
den energiske ledaren utan hänsyn eller fruktan gick till
anfall mot stadens liberala fraktion. Därigenom vann tidningens
konservativa och protektionistiska åskådning fastare mark i
staden och ’Göteborgs Aftonblad’ vardt ett betydande språkrör
för den konservativa medelklassen.» (N. F.) Om Noréns
betydelse for Kjelléns personliga utveckling har denne senare vid
ett tillfälle i en artikel med titeln »Oscar Norén, unghögerns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
