Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8. 16 dec. 1932 - Rudolf Kjellén. Några ord till tioårsminnet av hans död. Av Georg Andrén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
388 GEORG ANDRÉN
Kysk-japanska kriget, unionsupplösningen och Marockokrisen
hade kastat sitt grälla ljus över den internationella politikens
växande vanskligheter och hade hos den svenska allmänheten
väckt åtminstone vissa aningar orn att det även i vår moderna
tid fanns något som hette utrikespolitik. Det kan tilläggas, att
Kjellén hade givit sitt arbete en sådan form, att det kunde
tjäna till vägledning i den internationella politikens många
labyrinter även för vida kretsar. Så blev Kjellén en politisk
uppfostrare, som i fråga om kunnighet och inflytande har få
motstycken i svensk publicistik. I ett par nya upplagor blev
innehållet allt rikare, den yttre formen allt fastare och
perspektiven allt mera fördjupade; själva grundåskådningen blev
densamma, blott starkare motiverad. Denna bok är kanhända
fortfarande Kjelléns mest levande och betydelsefulla verk. År
1930 utkom det i en ny, utvidgad tysk upplaga — verkets
22:dra tyska upplaga — kompletterad och förd fram till våra
dagar under Karl Haushofers förtjänstfulla ledning. Den
geo-politiska vetenskap, som håller på att växa fram i T’yskland,
räknar detta verk som ett av sina grundläggande
huvudarbeten.
Kjellén såg sålunda efter sekelskiftet i staten icke blott ett
rättsinstitut utan en levande realitet, en organism på ont och
gott med natursida och kultursida. Men därför lyda staterna
också livets egna lagar, icke blott rättens, icke blott
förnuftets, ansåg han.
Den statstanke, som Kjellén så energiskt betonar — mot
liberalismens individualism liksom mot socialdemokratiens
klassbestämda kollektivism — är sålunda ej en tom
abstraktion, ett rättsförhållande eller någon annan juridisk fiktion.
Det är fädernestaten som en konkret totalitet, byggande på
fädernas jord och under seklers slit och släp formad av
generationers trogna omtanke och kärleksfulla händer. Men därför
får ej heller en enskild generation — i demokratiens eller
något annat namn — förgripa sig på denna stat. Har staten sitt
eget personliga liv så har den också sitt eget ändamål. Sedan
nationen i modern tid erövrat staten, måste detta ändamål
framför allt vara: nationens egen välfärd, utvecklingen av nationens
egen personlighet. För detta ändamål få individen och
klassen, jå, varje särskild generation, ställa sina enskilda intressen
och önskningar tillbaka. Även inför den nivellerande kosmo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
