Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8. 16 dec. 1932 - Tyska samhällsreformatorer. Av Karl Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
416 KARL HILDEBRAND
tigare Gregor Strasser, vilken offentliggjort delvis helt andra
punkter i ekonomiska och finansiella frågor. Båda vilja fri-
göra sig från de vanliga ekonomiska lagarna och mera på fri
hand omskapa samhället. En stor skara beundrande lärjungar
omgiva Feder, och Strassers nyare förkunnelse bäres upp av
hans auktoritativa ställning inom partiet. Hitler har aldrig
uttalat sig förbindande i hithörande frågor, och alltid stått
fri från båda, och på sista tiden har en brytning ägt rum, men
då deras läror uppenbarligen gjort ett djupt intryck på stora
nazistiska skaror, synas de förtjäna ett omnämnande.
Feders viktigaste arbete är »Der deutsche Staat auf natio-
naler und sozialer Grundlage», och för att riktigt understryka
att det är fråga om något nytt, tillägger författaren en under-
titel, som meddelar, att »nya vägar för stat, finanser och eko-
nomi» utläggas. Han börjar med den rätt självklara satsen,
att näringslivets uppgift är behovstäckning och ej högsta möj-
liga vinst. Men, fortsätter han, den av den högre internatio-
nella finansen (speciellt judarna) ledda utvecklingen har vridit
allt på sned, så att varken staten eller näringslivet kan fylla
sin uppgift. Skulder och räntebetalning skapa olidliga förhål-
landen och Tyskland bör under nationalsocialistisk ledning
resa sig emot »ränteslaveriet», varunder särskilt staten och
jordbruket sucka. Man ser. här en ny form av slaveri, med
den överstatliga penningmakten som herre, så mycket grym-
mare än tidigare former, som man har att göra med en oper-
sonlig makt, vilken ständigt vill rycka till sig mera byte. Kre-
dit lämnas bara för att långivaren skall få tillfälle att ut-
nyttja låntagarens nödläge och skaffa sig en del av hans ar-
betsinkomst utan minsta eget besvär: det är nämligen ett miss-
tag att tänka sig en kreditgivning av intresse för en ökad pro-
duktion. ij
För att läsaren ej skall tro, att jag lämnar ett karikerat
referat, får jag hänvisa till sid. 74 i femte upplagan (21—27
tusendet) av år 1932. När läget utmålas så svart, finner man
det helt naturligt, att författaren uppmanar folket att krossa
penningmakten — till en början i det egna landet — eftersom
det eljest går under i elände. Uppgiften lämpar sig ej för en-
skilda personer, utan statsmakten skall mobiliseras för att
bryta ränteslaveriet. Kan man bara -få bort räntorna, skall
framtiden te sig ljus och härlig. För statens del löses frågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
