Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8. 16 dec. 1932 - Tyska samhällsreformatorer. Av Karl Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
422 KARL HILDEBRAND
vändas vid skattebetalning i stället för motsvarande
penningbelopp. Sedlarna äga sålunda ett värde, som skall utnyttjas
genom belåning i bankerna. Vidare skola skattesedlar
utlämnas till arbetsgivare, vilka under det närmaste året antaga nya
arbetare utöver det förutvarande antalet. Man räknar med
skattesedlar av det förra slaget till eventuellt 1,500 miljoner
mark och av det senare till 700 miljoner (å 100 mark per
kvartal och arbetare), tillsammans högst 2,200 miljoner. Under den
femårsperiod, då skattesedlarna kunna utnyttjas, måste
skatterna sättas lika mycket högre som man väntar skattesedlar i
betalning, och det är under dessa år, som skattebetalarna
lämna en långt förut utnyttjad subvention till industrien. Om
förutsättningen att vi stå inför en konjunktur förbättring är
riktig, böra skattebetalarna med lätthet kunna bära de nämnda
årens skatteökning.
Erforderliga författningar utfärdades av Papenregeringen
och skattesedlarna noterades första gången i början av
november å Berlinbörsen, där de tidigast förfallande nådde något
över 90 procent. På ledande håll, d. v. s. inom den dåvarande
riksregeringen och i riksbanken, fann man önskvärt, att
skattesedlarna ej i större utsträckning gå i handel, utan att de
direkt av mottagarna användas som kreditunderlag.
Kreditgiv-ningen har organiserats på det sättet, att en industriman, som
mottagit skattesedlar, lägger dem som hypotek till affärs- eller
finansväxlar i sin bank med eventuell rediskontering i
riksbanken. Skattesedelshypoteket gör, att banken och riksbanken
kunna taga växlar, som eljest skulle ha tillbakavisats såsom
allt för svaga, och att riksbanken kan godkänna även
finans-växlar som kreditunderlag.
Frågan är nu, om en ny regering kommer att fullfölja det
Papenska programmet. Att taga tillbaka redan utlämnade
skattesedlar går naturligtvis ej för sig. Jag hade i Berlin i
början av november ett samtal med riksbankspresidenten
Luther, vilken trodde, att varje kommande regering måste
respektera de vidtagna åtgärderna. Han hyste goda
förhoppningar orn ett gott resultat av skattesedlarna genom de nya
krediter, som med deras hjälp skulle tillföras industrien.
Andra män, som jag talade med, sågo mera pessimistiskt på
saken. Schacht menade, att industrimännen i nuvarande ovissa
situation draga sig för att upptaga nya lån i och för investe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
